Aftonbladet – 4 januari 1860, sida 1

sons myndling, och jag har haft att syssla med andra af det husets affärer. Känslor! Jag har ej tid att syssla med sådana, jag, och ingen anledning dertill heller. Jag tillbringar alla mina dagar, miss, med att vefva en ofantlig penning-mangel. Efter denna kuriösa beskrifning på sina dagars sysselsättning nedplattade Lorry sin linperuk mot hjessan med båda händerna (hvilket var alldeles onödigt; ty ingenting kunde vara plattare, än perukens glänsande yta var förut) och återtog sin förra ställning. Så till vida, miss — såsom ni ganska riktigt anmärkt — är nu detta er salig fars historia. . Men nu kommer olikheten. Om er far icke hade dött när han dog... Blif icke förskräckt! Hvad kommer, åt er? Hon hade häftigt gripit honom om handlofven med sina båda händer. Bästa. miss! sade Lorry 1 en lugnande ton, i det han tog sin venstra hand från stelsryggen och lade den på de bönfallande små ingrar som häftigt darrande knepo omkring häns handlofve — bästa miss, lugna er... let är ju bara fråga om en affär. Som j sade... : : Hennes blick bragte honom till den grad ir fattningen, att han tvärtystnade, stirrade framför sig, och började igen: Som jag sade: om monsieur Manette icke hade dött: om ban plötsligen i all tysthet hade försvunnit: om han,hade blifvit liksom förtrollad: om det hade varit svårt att gissa till hvilken asans ort, dit inga spår ledde, man hade kunnat hafva fört honom: om han hade haft en fiende i någon landsman, hvilken hade haft stt privilegium, som jag på den tiden hörde le mest oförskräckta personer i det der lanlet bortom kanalen knappast våga hviskande ala. om, ett privilegium t. ex. attinskrifva ett namn i en blankett, som förpassade namnets