Aftonbladet – 4 januari 1860, sida 1

dessa saker och ting, skymtade för hans minne likheten med ett barn, som han-hade hållit i sin: famn under färden öfver just denna samma kanalen, en kall dag, då ett häftigt hagel föll och sjögången var hög. Likheten försvann igen, liksom en andedrägt utefter ytan af den gamla väggspegeln bakom: benne, på hvars ram en artig radsaf svarta kärleksgudar, somliga hufvudlösa och alla på ett eller annat vis krymplingar, uppvaktade svarta gudinnor med svarta frukter i svarta korgar — och:så .gjorde han en sirlig bugning för miss Manette. Var så god och sitt ner, sir. Detta:sade hon: med en mycket klar och behaglig ung röst och med en liten utländsk brytning;som dock var mycket liten. Jag kysser edra händer, miss,, sade Lorry, efter den tidens sed, i det han åter gjorde en sirlig bugning och tog en stol. Jag fick i går ett bref från banken, sir, hvaruti man låter mig veta, att någon ny uns derrättelse... eller upptäckt. Icke så noga med ordet, miss; både det ena och det andra passar -här. . beträffande den lilla -qvarlåtenskapen git min stackars far, som jag aldrig sett... som dog för så Jång tid: tillbaka... Lorry. rörde sig oroligt på sin stol och kastade en förvirrad blick på de artiga -svarta kärleksgudarnes procession, liksom de i sina befängda korgar skulle haft någonting att bjelpa honom med i nöden. ..: erfordradey att jag skulle resa till Paris och :dererhålla meddelanden: af en-af herrarne vid banken, som skulle ha den godheten att för den. -orsakens skull. kommas till: Paris Och det är jag, miss. på en gång — då hans blick; hvilade spå alla. hvilade -på d Såsom jag just förmodat.,