Aftonbladet – 2 januari 1860, sida 1

TVÅ STÄDER. EN BERÄTIELSE AR CHARLES DICKENS. Fri öfversälning. FÖRSTA BAKEN. Återuppvåckt från de döda. Första KAPiLET. Tidskiftet Det var en präktig tid — det var en ohygglig tid; det var upplysnivgens tidehvarf — det var fåkunnighetens tidebvarf; det var trons tidehvarf — det var otron; tidehvarf; det var ljusets tid — det var mörktets tid; det var hoppets vår — det var förwviflans vinter; vi hade allting klart framför ö8 — vi hade ingenting klart framför oss; vy befunno oss samt och synnerligen stadda på vigen till himmelriket — vi befunno oss sant och synnerligen stadda på vägen till det rak! motsatta hållet; in summa, tidskiftet var så liktigt likt det nuvarande tidskiftet, att några af dess högljuddaste härolder omöjligen vile medgifva att man finge tala om det, vart sig ondt eller godt, annorledes än i de mist superlativa ordaläg. : Det satt på den tiden på Englands tron en konung med en bred mun dh en drottning med ett helt vanligt ansigte) Vid: den samma tiden satt: desslikes på Frankrikes tron en konung med en bred mun ochen drottning med ett fagert ansigte. I båda linderna var det klart som vagen för alla ddM, som makten hade, att såsom sakerna då stodo, skulle det allt framgent varda beståndande. FEDet var året efter vår fräiares börd sjuttonhundraåttiofem. Öfvernulurliga uppenbarelser beskärdes England på den välsignade tiden, beträffande af försynet vidtagna anstalter för så väl verldens undergång i all