Aftonbladet – 29 december 1859, sida 1

Article Image
fre TA VR VV gas å Aftonblads kontoret vid Mynttorget, mot 12!7, STOCKHOLM der 29 Dec. Om förändring af kadettuppfostringsanstalten vid Carlberg till on effoersskola. Vi meddelade för några dagar sedan hr G. Montgommerys motion om indragning af den Iså kallade krigsakademien å Carlberg, eller d rättare sagt om dess förändring till en rent d militärisk applikationsskola. I sammanhang dermed föreslog hr Montgommery krigsakadmiens förening med det högre artilleriläroverket å Marieberg, jemte militärlärares tillsättande vid rikets samtliga skolor (folkskolan Tinbegripen), gymnasier och universiteter. För;) bigående motionens öfriga delar, hvilka kanhända lämpligast torde böra behandlas i samr manhang med frågorna om folkbeväpmmgens ordnande samt om universitetens flyttning til hafvudstaden, vilja vi hör blott fästa oss. vid bvad som för ögonblicket är praktiskt utförbart, nemligen förändringen af. kadettuppfostringsanstalten vid Carlberg till en ofjicersskola; der blott i sådana ämnen lemnas undervisnings som till militäryrket omedelbart höra. Saken har förut ofta blifvit påyrkad, utan att likväl regeringen ansett sig böra vidtaga någon åt ärd. De skäl, som tala för densamsma, hafva så många gånger både inom pressen och vid riksdagarne på ett lika, öfvertygande som talangfullt sätt Ilifvit anförda, så att vi här kunna inskränka oss till en kort sammanfattning af dem. RE ben vid Carlberg nu meddelade bildningen måste både i humanistisktoch militäriskt hänseende alltid blifva i högsta grad ytlig, emedan man så tidigt sammanblandar de begge bildningss grenärne. Redan vid de allmänna skolorna har man länge klagat öfver alltför många läseämnen inom den humanistiska linien. Såsom blifvande officerare måste kadetten dock teråligen väl vara hemma 1 dessa ämnen för att kunna räknas bland den bildade samhälls klassen. Men derjemte måste han äfven på samma gång inhemtaRde för honom vigtigare, militärämnenå, För att göra detta möjligt, utan att åstadkomma en fullkomlig förvirring har man tvungits att till allraminsta mått inskränka fordringarne inom båda grenarne, hvärigenom naturligtvis vetandet inom båda blir fika ytligt. och lösligt. Den närmaste följden häraf är, att hågen för allvarsammare studier helt och hållet försvinner. Slutligen gör den brådska, med hvilken eleverna i de flesta fall söka tillegna sig de bestämda kurserna, och hvilken dels är föranledd af begär att så fort s-m. möjligt undslippa kasernlifvets tvång, dels af önskan att tidigt komma in i god tur, att ingenting, hinner att smälta, utan allt ställes på den ytligaste släsning. ; Redan härigenom måste inträffa, att armen erhåller många mindre dugliga oficerare. Detta blir ännu mera fallet genom den tidiga ålder, i hvilken de flesta elever inkomma till läroverket. . Militäryrket fordrar, för att rätt kunna skötas, liksom de flesta andra specialyrken, en särskild fallenhet och håg. Men huru är det möjligt, att vid så tidig ålder kunna utröna om denna fallenhet finnes eller ej, vare sig å föräldrarnes eller elevens sida. Alla barn hafva håg för den militäriska ståten och graönlåten, och många ynglingar lifvas äfven af tanken på ett yrke, som afser fäderneslandets försvar. Men huru få äro de, som noga besinna och öfverväga de nödvändiga studier som dertill erfordras; de ansträngningar, uppoffringar, ja, förödmjukelser, som med yrket äro förknippade, samt svårigheten, ja, nära nog omöjligheten att under fred förskaffa sig ett! nödtorftigt lefnadsuppehälle. Följden blir också att många, sedan illusionerna försvunnit, taga afsked. såvida de dertill hafva råd, samt nöja sig med titeln och uniformen, cch staten har då på dem förgäfves påkostst uppfostran. Andra, som ej hafva råd att jaga afsked samt derjemte egentligen föga lärt, bvårmed de kunna försörja sig, tvingas mot sin vilja att stänni qvår, men hysa dock städse ikgiltighet eller leda för tjensten samt blifva derföre ofta klena officerare. Äfven af dem har ståten således ringa nytta. Genom det afstängda uppfostringssättet i kaserfien försämras slutligen ynglingens karaker och med denna alll begrepp om samfundsinda, utär hvilken ingen duglig medborgare kan änkas. Undanryckta hemmet i en ålder, då öräldrars omvårdnad är så nödvändig, inkafas de i en helt annan verld, derdisciplinen ir den allt uppslukande gudomlighet som kall tillffedsställas. I stället för fader och noder, träda tjenstgörande majoren och kompaniofficerarne. Istället för föräldrars väniga tillrättavisningar eller, om delta ej hjeler, helsösamma tuktån, träder arresten, det traff staten använder mot brottslingar. Derill komma genast i början de icke sällsynta xeniplen af en längt drifven sedeslöshet, vilken, i stället för att stämpla den felaktige ned förakt, ofta ånses såsom bevis på tidig ugtighet och karlavulenbet. Värst verkar ock här den djupt inrotade penalismen.. Allt nelianåt Hör man talås om de Yngre eleveras piskning af de äldre, icke sällan blött fö 2 OR YT HH

29 december 1859, sida 1

Thumbnail