Aftonbladet – 28 december 1859, sida 3

riket går till mötes. De eröfringar Alexander II gör, den tillökning i makt, hans omätliga rike vinner, öfverträffa vida alla Catharina Is gjorda, alla Nikolai I:s åsyftade eröfringar genom landvinningar. Ryska allmogen är i allmänhet godmodig, höflig oeh välvillig; dock måste man i umgänget med den vara befallande-och bestämd, ty den, som är vänlig !och undfallande, anse de med en viss missaktning, tro honom vara rädd eller beroende, likasom de, och höja tonen. De äro förträfliga karlar, kuskar, handtverkare, isynnerhet murare, snickare och sadelmakare. Deremot duga de sällan såsom betjenter och restauratörer och i allmänbet ej der renlighet kommer i fråga. Väl vill man påstå att det äfven är si och så med ärligheten, men jag tror att denna beskyllning orättvisast träffar. allmogen. Åtminstone råder på landsbygden mycken säkerhet för egendom, ehuru lås på dörrarne ofta saknas. Att: bestjäla kronan anses deremot ingalunda vanhedrande, isynnerhet som det förr till och med skedde med vederbörandes vetskap; det blir ett fel endast då, när någon bär sig så dumt åt, att han blir öfverbevisad. I intet land finnas så många kontroller; så många formaliteter, så mycket skrifyeri, och ingenstädes blir kronan så bedragen som här. — Men så är kronan ock sjelf dertill en indirekt orsak genom det usla sätt, hvarpå den lönar isynnerhet de lägre tjenstemännen. Dessa måste dock lefva, och extra inkomsterna äro en tan sanktionerad, åtminstone häfdvunnen utväg. Å Det lägre presterskapets okunnighet, råhet, lättja och superi äro allmänt bekanta. Vanligen känner presten intet främmande språk och förstår endast nödtorftigt de på slavonska författade kyrkobönerna. Större kunskaper finner. man hos klosterpresterskapet, derifrån