Aftonbladet – 27 december 1859, sida 3

-halfårets ränta och amortering å jernvägslånet köpa vexlar för om sring.en half million rdr rmt; hvarförutan Stockholms garantiförening och åtskilliga hypoteksföreningar för enahanda liqvider hafva att remittera betydliga summor under första hälften af nästa år, och således innan någon betydligare vexeltillgångaf samma års export ännu hun!nit uppkomma. I K. M:t har, uti sin nådiga proposition om . medels anskaffande till jernvägarne, fistat rikets ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att genom en lätt verkställbar ; kombination undvika de olägenheter, som skulle uppkomma, derest återstoden af 12-mil lionerslånet skulle nästa år återbetalas. Men huru skall väl detta ändamål vinnas, om rikets ; ständer uppskjuta med sitt beslut i finansfråIgan i många månader? Följden af ett sådant I uppskof måste. ju blifva att bankens silfverji valuta nästa vår komme att minskas med de j millioner, hvilka, enligt hvad nyss är antydt, under första hälften af nästa år ovilkorligen ånyo utgå, och en deremot svarande indragNing af sedlar ega rum; hvarjemte riksgäldskontoret skulle blifva nödsakadt att hos sina gäldenärer uppsäga hvad som kunde erfordras för att med redan befintliga tillgångar verkställa de säkerligen oundgängliga förskottsutbetalningarne för nästa års jernvägsarbeten. Det är lätt att förutse hvilken verkan allt detta skulle utöfva på den derförutan nog tryckta penningeställningen. Dessutom, och detta är det vigtigaste, synes den politiska ställningen icke vara sådan, att den inger tillräcklig säkerhet för framtiden. Det är godt och väl att kongressen sammanträder, men det är derföre icke sagdt att den skall leda till resultater, som kunna betrygga Europas lugn.Att stor meningsskiljaktighet genast skall uppenbara sig inom kongressen, kan tagas för afgjordt, lik om att dess arbeten skola draga ut på tiden. Redan detta skall hafva en ofördelaktig inverkan på statspapperens kurs; och möjligheten af ett nytt krig för den italienska frågans skull är långt ifrån afiägsnad. Ett uppskof med afgörandet af lånefrågan kan således för landet medföra oberäkneliga följder, och det synes som statsutskottet borde inse vigten deraf, att ofördröjligen inkomma med -sitt betänkande i denna fråga. Att nu sysselsätta sig med öfverläggningar rörande tekniska frågor, såsom om jernvägarnes spårvidd, deras sträckning m. m., synes vara mindre välbetänkt. Statsutskottet skulle i sanning ådraga sig ett drygt ansvar, om genom det sätt, hvarpå det behandlar jernvägsrågan; den för låns upptagande nu inträdda örmånliga konjunkturen komme att gå oss ur händerna. Med kännedom om den stadgade allmänna meningen inom ständerna i afseende på jernvägsarbetenas fortsättning, kunde statsutskottet ganska väl föreslå ständerna det belopp, som för detta ändamål må i utlandet upptagas, och de vilkor, som dervid böra tjena till efterrättelse. Blefve finansfrågan först afgjord, hade både statsutskottet och ständerna god tid att, medan penningarne hunne anskaffas, diskutera alla möjliga frågor om jernvägarnes sträckning, spårvidd m. m., hvilka lika litet vid denna som vid näst föregående riksdag kunna uteblifva. Det synes icke vara så alldeles olämpligt att först göra sig viss att penningar kunna fås och veta huru dyra de blifva, innan man fattar beslut om den utsträckning jernvägsarbetena skola för den närmaste tiden erhålla. Kunna penningar fås för godt pris, så kan man bygga mera än om penningarne blifva alltför dyra, då deremot skäl kunde vara för banden att, under afvaktan på bättre tider, bygga mindre. G.