Aftonbladet – 27 december 1859, sida 1

mera karessanta än andra europåer. Männen kyssas flera gånger vid återseenden och afsked, och general Wladikin kysste rain reskamrat. väl tio gånger. Jag erhöll ett handslag jemte en charme davoir fait votre connaissance. Då en herre kysser en dam på handen, svarar hon vanligen med en kyss på pannan. Den 9, kl. 7 på morgonen, passerade vi Msensk, en vacker kretsstad med 15.000 menniskor och ej mindre än 13 kyrkor. Vid den på en höjd utom staden belägna poststationen voro stadens polischef, som är högsta auktoriteten, stadens Golovå eller ordförande i kommunalstyrelsen, jemte rådmännen samlade för att uppvakta storfursten Constantin, som återkom från sin långa utrikes resa. De arma minnen fingo vänta länge, ty vi träffade storfursten först på aftonen i Orel. Golovån har blå långrock med guldbroderad krage; rådmännen deremot endast galoner; alla buro värja och hade sköna magar, långt hår och väldiga skägg. I Örel, en vidsträckt, gammal guvernementsstad med 40,000 invånare, under de sednare åren härjad af flera svåra eldsvådor, träffade jag en finsk officer, som med sitt regemente var på marsch mot galliciska gränsen. Antalet af finska officerare inom ryska armån är: mycket stort; man uppger det ända till 1800, och sannolikt utgör detta den största nytta Ryssland drager af Finland. De anses allmänt att tillhöra armåns käckaste, redbaraste och kunnigasteofficerare. Jag bör tillägga att äfven i Petersburg sökas företrädesvis finnar, då man både mom embetsverken och enskildt önskar redbara och pålitliga män. I Orel såg jag en helgrön kyrka med de vanliga fem förgylda, rädisformiga tornen; effekten var dock misslyckad. På e. m, fortsalto vi resan. Landet fortfor att utgöra en