Aftonbladet – 27 december 1859, sida 1

nerligen slående. Och dock anser man här! vanligen Sverge såsom Lappland. Ordningen vid jernvägon var god; dock torde hastigheten vara något mindre än i andra länder. Slumpen fogade så,att konduktören för trainen var en gammal svensk, vid namn Frisk, från Söderbamn, som i ryska armån tjenat 1812—15 mot Napoleon, sedan varit i tjenst hos den i Ryssland allmänt kände och högt aktade fältmarskalken Stedingk, och nu vid 67 års ålder lefde af denna mödosamma befattnings njugga inkomster. Mitt första besök i Moskwa gälde naturligtvis Kreml, och jag måste erkänna att denna samling af praktfulla palatser, kyrkor och torn i de mest olika och fantastiska former, byggnadsstilar, färgor och åldrar, belägna på en betydlig höjd, midt i den till vidden ofantliga staden, och omgifna af en märkvärdig, kreslerad mur med torn, allt detta sedt i den skönaste morgonbelysning, gjorde på mig ett vida djupare och mer magiskt intryck än Tuileriernas rikt ornerade arkitektur, Petersburgs praktbyggnader e!ler något annat byggnadskonsfens mästerverk, som jag sett i det friga Europa. Bland kuriositeter uti Kreml är den ofantliga kyrkklockan, som beqvämt rymmer aderton å tjugo man; man ingår genom ett hål på ena sidan och jag mätte det lösslagna styckets största tjocklek till fulla 17 och dess minsta till 9 tum. Ett palats i Kreml gjorde isynnerhet en vacker effekt, med hela sin fagade fördelad i faetterade rutor och hvarje fönster omgifvet af tvenne smärta, i orientalisk stil fint ciselerade pelare. Taket kröntes öfverst till hela sin längd af ett elegant, helförsyldt staket. Då jag, stående på den sköna, mot floden vända terrassen, i Kremi skådade den otaliga mängden af torn och de tallösa kyrkorna i allehanda färger och de mest bizärra förmer,