UNUEIa TIHOCIWSVERR, Batve TI CH StangeT VIA SISVIICGDE, riksdag yttrat den åsigt, act dessa tjenster vid enåk blifvande reglerirg hörde indragas, mot det att sär-3 skildta medel anvisades till bekostande af hithörande k göromål; och har såsom skäl härtill anförts, att ifrå gavarande tjenster hufvudsakligen vore afsedda för utskrifoing, kolationering ech afsändande af expeje ditiorer, Dervid ste likväl erinras, hvad ka sterna beträffar, dels att dessa tjenstemän ganska rycket s kättas äfven med andra, mera maktpåliggande göromål än de nyss uppräknade, såsom biträde vid uppsättningen af expeditioner, protokollsfö ring, utredning af vidlyftigars årenden m. m., dels att den förändrade; på en permanent arbetsfördelning grundade arbetsordning inom statsexpeditionerna, hvilken vid sedna te riksdag lyckades viuna rikets ständers bifall och redan blifvit införd, i den mån det kunnat ske, uttryckligen förutsätter kanslisttjensternas kibehällande. Men om också i dessa tjeneters egen beskaffenhet icke låge något direkt hinder för deras indragning, tror jag likväl, att, med ha igt till så väl tjensteverksamheten som pensionsätten, det hvarken vore nyttigt eller billigt, om de Ia embetsrorken så organiserades, att den första ordinatio befordran ej gerna kände Yinnas förr än vid 40 eller 50 års ålder, och för mången Lpo ARE att ens någonsin öppnå en fast och betryggad sing nästan helt och hållet stängdes. Detta skulle e nellertid otvifvelaktigt blifva fallet, torest protokollssekreterareplatserna i kansiiet och d rmed jemförliga tjenster inöm andra verk blefve den lägsta 10 negraden på stat; och hvilka betänkliga följder, som häraf kunde befaras i ende å embetsmännens så väl sjelfständighet som duglighet, lärer jag ieke vid yftigt behböfra utveckla. Hvadl nu blifvit ytttadt hed hänsigt till kanslisttjensterna, ollör i allmänhet, gäller äfven, åtminstone i väsendtlig mån, angående isterna och tjonstemännen i lägsta graden vid ra verk. Likväl jag icke bestrida, att en del af dessas göromål, och deribland förnämligast den ande renskrifnin gen, der sådant finnes lämpligt, ganska väl kan besörjas genom Wllfälliga bitfäden, emot en efter ärberpassad godtgörelse, och jag skule defföre tre att. ändamålet bäst kande vinnas på det sätt, att ett mindre antal af dessa platser bibehölles på stat, men de öffiga indroges med vilkor, att ett emot lönen svarande belopp ställes till embetsverkets förfog nde för befrämjandet af ärendenas gång. Bestämmandet af: det antal dylika platser, som anda kan befinnas lämpligt att bibehålla eller i a, torde för hvarje embetsverk särskildt komma under ompröfning. Någontiog vidare torde i detta hänseende icke behöfva tilläggas. Had slutligen vidkomfirer den visserligen ej rekte i hr B:s anförande, men eljest så ofta för kommande metoden, att genom en enkel jemförelse mellan slutsummorna i den föreslagna och den näst1 föregående statstegleringen, vilja frambålla hvilken betydlig förhöjning i utgifter, som nu blifvit begärd, så torde vid detta tillfalle äfven härom böra yttras några ord, för att visa, hurusom deruti ligger en fallkomlig förvillelse. Ämnet har visserligen förut blifvit klart utrelt genom en uppsats i Post-Tidningen förden 1 December, deruti det visas, att från skilnaden mellan ofrannämnda slatsummor, utgörande 1,284,200 rdr, måste dragas den endast skenbara tillökningen af 932,000 rdr, emedan denna summa icke innefattar den minsta vitkiga förhöjning urgifter, utan har endast uppkommit genom en förändrad bokföring, ithy att kostnaderna t. ex. för lotsoch fyringsstaterna, äfvensom för postoch tullverken, hvilka kostnader hädanefter som hittills utgå från de dessa stater tillfytande inkomster, blifvit uppförda närmare sitt verkliga belopp och sålunda skyldra med en högre siffra än förut, under det en motsvarande förhöjning skett i beräkningen öfver inkomsterna. Men ett särskildt exempel torde i detta hänseende dock få tilläggas. Slutsumman på sjunde hufvudtitelns anslag i den nu föreslagna statsregleringen UlgÖrsresse strip irnrtrer ägs eneste sne a rår 4,199,520: 16. Ebligt förra staten utgjorde den ...... 3,332,40! Den ytlige betraktaren skulle således tro, att här förekommer en tillökning 1-Ulgiftör se vener vriintestrekr srt ärer DR 867,120: 16. Men verkliga förhållandet är i stället, att en nedtining i denna hufvudtitels effektiva utgifter egt rum med rår 5379: 34, enär den förhöjda beräknvingen af förslagsanslagen till postoch tullverken, uppgående till S72,500 rdr, icke innebär ett öres eftektiv tillökning i utgifter, hvilka utgå på samma sätt och till samma belopp som hittills, men som nu, i enlighet med rikets ständers och dess revisorers ofta uttryckta önskan, endast blifvit kalkylationsvis upptagna till närmare öfverensstämmelse med verkliga förhållandet äv som förut skett. di å den speciella granskving, som br B. företagit med de särskildta bufvudtitlarne, säkerligen kommer att, vid behörigt tillfälle, underkastas en noggrann pröfning af dem, som i hvarje ämne ega tillräcklig insigt, torde det finnas naturligt, att någon så beskaffad utredning nu icke förekommer i denna uppsats, hvars vidlyftighet författaren icke förmått in skränka, oaktadt den säkerligen redan allt för myc ket tagit de flesta läsares uppmärksamhet i anspråk. Fra Litt. AA.) r, som under åren 1861, 1862 och 1863 skola tll riksiljade och utaf detta verks medel utbekomna lån. Under Under Under år 1881. år 1862. år 1863. vita bl46T —124,8705— : 124,780: — 1,715,880: 85. : 20,000: — — 7,550; — — 900: — 1.2 900:— 900: — 4,500: — 4,500: — 4,500: — FÖRE 74,919: — 74,901: — 74,883: — 906,763: 66. 147,090: — 265,412: 50. 261,700: — 3,709,920: 42. 981,666: 67. 130184 1. I någonsin nått, hvarföre det vore önskligt, att iern