pråsek men des torde häraf blifva en omedelbar följd, Is att åtskilliga andra ladugårdsprodukter i stället komir ma att stiga i pris, dels lira väl dessa omständigj1 heter svårligen kunna anses annorlunda, än såsom s tillfälliga vexlingar, hvilka uppvägas af motsatta föris bållanden under andra år: och jag tror derföre också I; för min del, att hvar och en, som sjelf är nödsakad i att mot kontant betalning förskaffa sig och de sina : bostad, vedbrand, kläder, föda m. m., måste vitsorda, Is att kostnaden för allt dett: är i det hela oförmin1: skad, om icke ökad, äfven under dem sednast för-.41 t I 1 I ; : 4 ; 4 4 flutna tiden. Jag har således af förändrade prisförhållanden ingen anledning att nu frångå det förslag, som jag för tre år sedan i statsrådet framställde, rörande em af behofvet påkallad definitiv lönreglering för statens embetsoch tjenstemän. Be räffande den andra betänklighet, som omot en sådan blifvit af rikets ständer uttalad, ätt den nemligen skulle lägga hinder i vägen för ifrågakommande förändringar i embetsverkens organisation, är en viss förtänksamhet i detta hänseende tvifvelsutan både lämplig och behöflig, men skulle, efter min åsigt, sträckas alltför långt, om man, för att bevara tillfället till en dylik omregleriug, försatte hela st förvaltningen i ett tillstånd af osäkerhet för framtiden och en tillvaro, som, så till sägandes, blott gällde för dagen eller året; Då man besinnar, att frågan om en blott provisorisk IWnereglering omf: tar äfven landets domarepersonal, hvars ekon och i sammanhang dermed moraliska oberoende är af väsendtlig vigt för upprätthållandet af eu oväldig lagskipoing; att denna fråga omfattar, hvad särskildt finansdepartementet angår, dan personal, som I sig uppdragen förvaltningen af statens medei och fasta: egendom samt den angelägna och mödosamma granskningen af alla förvaltande verks räkenskaper; samt att dessa och en mängd andra befattningar äro af sådan cionskap, att de, under hvilken organisation af embetsverken som, helst, lära k na umbärast — torde det vara mera till sk än till gagn att vedergällningen för så maktpåliggande -bestyr -lemnas må och. beroende lg ett mer eller mindre eft att förändrade organ verk kunna nu eller fr. tiden för dylika org obegränsad och en med föjtdriktig t borde ske. utan e fratntid lemnas i ett ende och osäkerhet der mot grn att dåna och upprätthå embetsmannakär. Då nu här kon förlust, som vid ea nm i styrelseoch förvalt de befaras, : fall en de inna vidtogen, byggas derigarom, att vid denna 15 nroglering, likasom vid äer ä gällande, fästes det vilkor går på den nya staten; skall vare förbunde! AAnderkasta sig den vidsträcktare mkniog i åligganden, trad organisation af em 1 allmänhet kan varda stadven från nyssnämnda omstänsikigt skäl kunna hemtas, att r en längre tid bibehålla den ifrågavarande lönregie:ingens provisoriska beskaffenhet. Hära? tosde synas, att departementschefens åsigt om behöflighotea af den närvarande lönerågleringens bibehållande hvilar på följande hufvudgrunder, nemligen: att lefnadsbehofren nu för tiden äro betydligt dyrare än förr, och att denna stegring i lefnadskostnad i allmänhet icke kan anses hafva undergått någon förminskning på sednaste tid: att statens eget intresse fordrar någan likställighet i ekonomiskt hänseende mellan dess tjenare, och de personer; hvilka egna sig åt industriella yrken och enskilda befattningar; samt ett ett fortsatt provisoriskt tillstånd i afseende å ijenstemännens lönereglering, icke blott strider mot andan af vår statsförfattning, utan måste antagas verka menligt på embetmannakårens duglighet och sjelfständighet. Nan kan, måhända med skul, hysa olika tankar om lämpligheten: af en eller annan särskilt punkt utaf den ifrågavarande lönereglöringen — hvilken emellertid, rörande de särdeles. betydligt höjda lönerna för lärerestaten, redan är definitiv -— men det torde vars svårt att i allmänbet förneka giltigheten af de nyss anförda hufyudgrunderna för dess bbehållende. Beträffande det vid förra riksdagen väckta förslaget om indraguing af kanslistoch kopisttjensterna, sager lir B., att detta var ett medel för vinnande af målet, vatt dugligheten och insigterna skulle erhålla utrymme att göra sig gällanden, och att det således sbort visas, antingen att målet är oriktigt, eller ock att det icke kan vinnas på det föreslagna sättets; men att icke något spår till en sådan bevisvisning kunnat upptäckas i protokollet. Äfven i detta fall torde det vara bäst att låta det åberopa de protokollet tala för sig sjelft. Deruti heter det: I afseende å kanslistoch kopistbeställningarne anoin konungens kansli och motsvarande tjenster inom (Bil. Uppgift å beloppet af de ränteoch kapitlen van gäldskontoret verkställas å de för vissa föremål bevi 73 uppkomst är ering således, Ienna Åsigt, aldrig nstemännen för all at ekonorris berohelt. hållet olägenhet eller ade förändring ation kuas som vid en blifvande fö betsverken eller eljest! gad; så synes pr dighet ieke n ytterligare un Byggnadslån (1859 års revisiousberättelse sid. 18—22) Dessa låns återstående kapitalbelopp utgjorde vid 1858 årsaslut ös... meet j Under år 1859 utbetalis ett nytt kyrkobyggnadsTT ENE RS RNE Tomtregleringslån (samma berättelse sid.. 22 oc h 23) 5; Dessa låns återstående kapitalbelopp Wigjorde vid 1858 års slut ..... E Särskildt lån till Carlskrona stads pastorat (dito sid. 23). E ; Vid 1858 års slut återstod af detta lån Dito till Stockholms stora barnhus (dito sid. 2 Dito dito . SPIRE ta SES v Lån till ham: brobyggnader samt årenaninger (dito sid. 23—26) ...... s Dessa låns återstående kapitalbelöpp var vid 1858 Årg sluts sa otrnsa rede te Er stra RA RR ak Utbetalda lån under år 1859 till hamnbyggnaderna vid Falkenberg och Carlstad Lån för jernvägsanlåggningar (dito sid. 26 —28) : Återstoden af dessa lån utgjorde vid 1858 års slut i-kapital... san vesekaterntrinng eder Under år 1859 utbetaldå lånesummor till Gefle— Dala, Hudiksvalls och Söderhamns jornvgsaktiebolag å Lån till inlösen af de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackorder (dito sid. 28) Utaf detta lån återstod vid 1858 års slut. . Lån till vattenaftappningar och odlingsföretag (dito sid. 28-41) a Återstående kapitalbelopp å dessa lån vid 1858 års slut Vnder år 1859 ytterligare utbetalda lån å . Summa förfallande kapitaloch ränteinbetalni