Aftonbladet – 22 december 1859, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Ransakningen med joniske lotsen Nicola Antonellos. I lördags fortsattes ransakningen, dervid hufvudsakligen endast förekom justering af protokollen för föregående dagar. Först justerades protokollet, uppsatt å svenska språket, för styrmannen Palm och go kändes af denne. Antonellos rättegångsbiträde, hiradshöfding Brink, gjorde åtskilliga anmärkningar och tillägg, som i dagens protokoll intogos. Derefter upplästes för Antonellos samtlige protokollen af språkläraren Novini, hvilken på domstolens begäran hade öfversatt desamma å italienska språket. Antonellos hade ingen anmärkning att göra mot desamma, men tillade endast: Hade jag gifvit tio pund sterling åt skrifvaren som var hos mig i Konstantinopels fångelse, så hade jag genast blifvit frin Under hånlöje yttrade han: Jag hade ganska lätt kunnat skjuta ibjäl hela besättningen,. Det upplystes att Antonellos kundt temligen bra tala och förstå engelska språket, på hvilket han flera gånger under resan meddelat sig med besättningen. Detta visade sig också, då Antonellos i rättens förmak talade ganska ledigt engelska med styrman Palm om den stränga vinter, som nu är rådande i Sverge, m. m. För införskaffande af upplysningar, om någon af den öfriga besättningen å Magnus Stenbock funnes i Stockholm, äfvensom för att åklagaren skulle bli i tillfälle att förete fullmakt för enkan Lagerhamn att föra hennes talan, uppsköts målet till annan dag. Då emellertid styrman Palm, enligt åtagande, redan på lördagsaftonen lyckats anträffa två man af förenämnde besättning, hvilka dagen förut, efter en företagen kortare sjöresa, hit återkommit, så fortsattes ransakningen nästl. måndag. Dessa vittnen voro konstapeln Victor Svensson och kocken Frans Sjöholm. Victor Svensson berättade, att han varit anstäld som konstapel å Magnus Stenbock. under kapten Lagerhamns befäl. Hvarje gång han under resan mellan Sulina och Konstantinopel inkommit i kajutan för att spisa, hade Antonellos beklagat sig för Svensson att kaptenen hade för afsigt att kasta honom öfver bord. Antonellos hade nemligen fått den fixa iden, att kapten Lagerhamn, för att undslippa att vid ankomsten till Konstantinopel inlösaglden fordran Antonellos egde att uppbära, ämnade, liksom en engelsk sjökapten nyligen gjort, först hänga honom och derefter kasta liket i sjön. Kaptenen, som visat mycken godhet och vänlighet mot Antonellos, hade vid ett tillfälle yttrat till denne: Om jag vore skyldig flera tusen pund till min värste fiende, ville jag gerna betala, men skulle aldrig kunna trakta efter min fiendes lif. Hvar gång Antonellos under resan varit inne ikajutan för att äta, hade kaptenen yttrat till Antonellos: Var glad och munter som förr.. Antonellos förstod till och med litet svenska och talade under resan endast engelska språket. Då något vigtigare samtal egde rum, tolkade styrmannen på engelska. Då mordet föröfvades, hade Svensson jemte matrosen Nilsson, på kaptenens befallning, varit till väders för att göra loss focken. Då han hört jemmerropet, hade han skyndat ned och fått höra att kaptenen var mördad af lotsen. Sedan Antonellos ingått i kajutan, hade på styrmannens befallning dörrar och fönster blifvit tillbommade. Antonellos hade med dragen sabel i hand lefvat vildt nere i kajutan, huggit omkring sig, slagit ut fönster och yttrat, att om fönsterna tillbommades, skulle han hugga sönder kajuttaket, samt flera gånger hotat att tända eld på fartyget. Styrmannen ville han ha fatt i, men lofvade besättningen att icke röra dem. Då Svensson genom en tönsterglugg begärt att Antonellos skulle lemna ut proviant, hade A. på engelska språket yttrat: Kom ner till mig, ska du få hvad du vill ha. DÅåS. invändt på engelska: Nej, du gör då med mig som med kaptens, hade Antonellos lagt tvenne strykstickor i kors öfver venstra pekfingret samt kysst å detsamma. Derefter hade A. gjort det bland grekerna vanliga korstecknet och bedyrat att han icke skulle skada någon af besättningen. På styrmans befallniog hade Svensson icke ingått i kajutan. Svensson hade emellertid, straxt efter det Äntonellos blifvit instängd, sett Honom slicka blodet af dolken. Antonellos hade, då han slickade af blodet, sutit och lutat sig mot bordet. Svensson visade nu inför domstolen förenämnde ställning, hvarvid Antonellos häftigt inföll: Jag är väl ingen katt eller hund. På af ordföranden framställd fråga, huru A. kunde yttra sig öfver hvad Svensson omtalat innan detsamma blifvit för honom tolkadt, svarade Antonellos: Att han förstod sig på gesten.s Hvarken före eller under resan hade, i motsats till öfriga grekiska lotsar, hvilka burit dolkar ömsom i gördeln och ömsom i stöfvelskaften, Antonellos icke burit någon dolk. Den dolk, hvarmed han utförde mordet, vore dubbelt så stor som de, hvilka grekerna bruka bära på sig. Hvarken kocken Sjöholm eller någon annan af besättningen hade haft någon dolk. Kapten Lagerhamn hade icke varit sträng mot besättningen, utan behandlat densamma utmärkt väl. Antonellos framställda smutsiga angifvelse mot kapten L. bestreds af Svensson, såsom till alla delar osannfärdig. Kocken Franz Oscar Conrad Sjöholm hördes derefter och hade hufvudsakligen nästan enahanda uppgifter som Svenssons. Att, såsom Antonello uppgif vit, hafva innehaft dolken och blifvit densamma för mordets föröfvande beröfvad, bestred Sjöholm så mycket mera, som han var till kojs då mordet begicks. Vitsordade kapten Lagerhamns godhet mot besättningen samt försäkrade att Antonellos beskyllning : mot kaptenen vore osanning. : Antonellos derefter tillfrågad, hvarföre han icke vid förhören i Konstantinopel gjort förenämnda angifvelse mot kaptenen, svarade: Jag lofvade kaptenen att icke tala om det, utan skulle han få sin vilja fram, då vi kommo till Konstantinopel, men der: tänkte jag rymma ifrån honoms. Då Antonellos af domstolen gjordes uppmärksam på att han icke talade sanning, svarade han: Det är märkvärdigt, här liksom i Konstantinopel påstå de att jag talar osanning, då jag talar sanning.s Antonellos advokat, häradshöfding Brink framstall: de åtskilliga frågor och anmärkningar, hvilka blefvo : i protokollet intagna. Hr Brink förklarade derefter domstolen sin tacksamhet för den noggrannhet. hvarmed ransakningen fördes. Antoneilos hade blifvit lugnare sedan hr Brink öfvertygat honom om, att han stode under lagens beskydd och således hade att påräkna tillgodonjutande af alla rättegångsförmåner. För protokollsjustering och flera personers hörande anstår målet tills annan dag. ilbekrasende tee. ANN