Aftonbladet – 21 december 1859, sida 4

Fysiologi för unga fruntimmer, i korta och lättfattliga samtal. — Öfversättning från Engelskan. Pris: häftad, 1 Rdr Rmt.! inb. i clothband: 1 Rdr 50 öre Rmt. Innehållande: I. Hvad betyder Fysiologi? Hvartill gagnar den? Naturens lagar böra kännas af alla åldrar eh samhällsklasser. -Helsan, lifvets högsta goda. 11. Fysiologien lärer oss att bevara helsan och att förekomma sjukdomar. Huden består af tre lager: den yttre buden, eller sjelfva skinnet, slomhinnan, och den jöre, eller egentliga buden. Utdunstning. Köldens inverkan på skinnet. Skinnet ömtåligast i späda åren. Dödligheten bland barn, söm äro utsatta för köld. II. Försvar för Fysiologien. Qvinnan i de högre klasserna är ömtåligare än gvinnan bland folket eller allmogen. Vatten och grofvå handdukar. Vädring af sängkläder och sängkammare. Amcrikanarnes uraktlåtenhet att tvätta sig. För litet eller för mycket beklädnad; båda delar lika skadliga. Våta fötter. IV. Skinnetsuger åt sig; exempel derpå hos en hund; Giftiga utdunstningar insugas genom skinnet. Solsken och dagsljus välgörande för skinnet. Skinnet, känselns organ. Sinnesrörelse inverkar på skinnet. Starka och friska personer mindre känsliga för köld. än sjuklingar, V. Naturens lagar oföränderliga och lydnaden derför källan till lycka. Musklerna. Kroppsrörelse; nödvändigast för ungdomen. När är hvilan ingen hvila? Själen inverkar på musklernas spänstighet. -Vanskaplighet en följd af veka muskler. Fransosernas återtåg från Moskwa. Anekdot. VI Emellan själen och musklerna borde finnas likstämmighet. Kroppsrörelse borde afpassas efter krafterna. Trånga snörlif. Tiden för kroppsrörelso. Pojkar och flickor uppfostrade som om de hvardera tillhörde skilda slägten. VIL Olika slags kroppsröreser. Ungdomen öfveranstränger oftast sina muskler. En läkares yttrande om nödvändigheten att studera fysiologi. Rida. Målskjutning med pil och bågo. Läsa högt. Benen ega tvenne olika beståndsdelar. VIII -Benns blodkärl och nerver. Oupphörlig förvittring och förnyelse. Benenolika i ungdomen, mannaåren och ålderdomen. Hufvudskålen minskas och förstoras i förhållande till hjernan. Bröstkaviteten, liten i barnaåren, förstoras i mannaåldern och förminskas åter i ålderdomen. Fysiska och moraliska lagar lika bindande. Sanning. 1X. Blodens omlöpp. Lungorna. Röd arteriel blod. Mörk, venös blod. Lungorna inoch utandas. Lungsot. Äktenskap. Penningar och helsa: Otillräcklig föda skadar lungorna. Bibehållandet af deras naturliga form nödvändig. Bröstets fria utveckling. Snörlif, Sorg förorsakar lungsot. -X. Syrgas eller lifstuft. Kolsyregas. Svarta hålet, i Caloutta. Skalden Crabbe. Dålig luftvexling i kyrkor. Gas. Verkan af dålig och förskämd luft på friska och starka personer och på sjuklingar. Kroppsvärme. XL Olika sätt att stärka lungorna. Doktor Fellenbergs skola i Berns Klättra i berg. Rida... Larmande lekar nyttiga för barn. Förkylnings-lungsot. Nervsystemet och hjernan. Fösta vilkoret för en frisk herna är att den är riktigt formad. Äktenskap. XIL En mörs omsorger erfordras tidigare än man tror. Jacob YI:s försvar för sin feghet; Många vansinniga föddes under fransyska revolutionen. Andra vilkorct för en frisk hjerna är riklig tillgång på blod. Svält förorsakar galenskap. Följderna afhbjernans overksamheot. Utrikesy badorter. XI Hjernans omåttliga. ansträngande: En blick i.det inre af hufvudskålen. :Skrofulösa barn oftabrådmogna Småbarnsskolor... Exempel på ett brådmoget bärn. Amerikanska uppfostringsannaler. . Sir Humphrey DayYy. Sir Walter Scot. XIV. Tiden då hjernan bör öfvas; ej straxt efter. måltiden och ansträngande kroppsarbete. Morgonstunden bäst. Fattningsgåfvor. Deras öfning. Vildar visare i uppfostriogskonsten än vi. Begär efter beröm. Välgörenhet. Rättvisa. Ädla och gudfruktiga menniskor lida lika med de elaka, om de förgå sig emot de fysiska lagarna. Sjukdomar böra tillskrifvas oss sjelfva och ej en allgod försyn. j TAYRDAT MM Aftankhladate TT,