Aftonbladet – 21 december 1859, sida 3

TEKNISKT, : Beredning af galla till fäoknitagning ur fina iyger. (Bulletin de la Societ denconnagement. 1859.). Galla nyttjas, som bekant är, till fläckutagning ur sammet, siden, sjalar och andra finare tyger, hvilkas färger skulle lida genom användandet af andra fläckuttagningsmedel; men den har en vidrig lukt och håller sig ej länge färsk, På följande sätt befrias den från dessa olägenheter och säljes i renadt skick hos firman Fissaud Meyer. Parfumeurs å Paris. Rue S:t Martin n:o 289. 127 oxgallblåsor öppnas och urpressas och gifva vanligen 35 liter galla. Till 32 liter häraf slås 225 grammer ättikether (eller omkring 7 mått mot 1000 mått galla) och omröras några ögonblick. Vid sammanröringen försvinner all elak lukt, och åtskilliga orenligheter -afskiljas ur blandningen, uppflyta på ytan samt bortskummas. Blandningen håller sig sedan, utan att ruttoa eller förändras, äfven i öppna kärl; men efter någon tid fälles derur en bottensats, hvarifrån den klara vätskan afhälles och förvaras till försäljning. För att äfven tillgodogör de urpressade gallblåsorna, sköljas de rena och kokas i vatten, bvarvid fett afsöndras, som kan nyttjas till tvål. Den renade gallan kan för öfrigt sammankokas med sin dubbla vigt hartseller talgtvål, och ger dermed ett särdeles kraftigt fläckuttagningsmedel; men som likväl ej, likt blotta gallan, kan nyttjaa till sådara tyger, som icke fördraga tvål; Ersättning af solsken för växter. (Journal de Chimie medicale. 1859. Nov.) Man har i England utrönt att solsken kan i viss mån ersättas med annat ljus i växthus. Utan till gång på det förra, få växterna en vacker grön färg genom lampsken, när man medelst speglar kastar detta på dem; och äfven deras frodighet befrämjas genom samma medel. Stenkolstjära såsom luftreningsmedel 1 perilider. (Journal de Chimie medicele. 1859. Nov.). Bredvid gator och boulevarder i Paris ser man på omkring 1000 metres afstånd ifrån hvarandra ett slags halföppna kurar, bekanta under namn af .urinoirs. För att hindra dem ifrån att sprida elaka ångor, har man, erl. hvad 4. Chevallier upplyser i ofvannämnda tidskrift, begynt anstryka dem invändigt med stenkolstjära, och verkligen vunnit ändamålet; stenkolstjäran hindrar nämligen urinen från att ruttna. Försök dermed skulle kunnat ske här i Stockholm före sistl. sommar, emedan här då fanns åtminstone en dylik kur, fullkomligt efter parisisk modell, utmed strömkajen vid Mynttorget; men vid kajens reparation i somras försvann den. Emellertid erbjuda sig tillfällen dertill i alla portvrår, hvilka i den svenska hufvudstaden tjena till samma behof, och vi rekommendera siledes försöket hos de fastighetsegare, som för ifrågavarande behof nödgas sesina gatuportar anlitade. . Nya ståltrådslinor. Hvad man i Sverge kallar ståltråd är ej annatän jerntråd, eburu den förra benämningen kan anses befogad vid jemförelse med utlandets jerntråd, såframt nemligen småländskt Tabergsjern utgör råämnet; ty detta öfverträffar i seghet de flesta andra jernsorter, till följd, som man tror, af dess vavädinhalt. Då man likväl pu kan för billigt pris få verkligt stål, eller åtminstone ett homogent ståljern, från Flögbo, blir det möjligt att här frambringa verklig ståltråd, som kan täfla med och sannolikt öfverträfla den, som för närvarande tillverkas i England af puddelstål, frambragt efter W. Clays patenterade metod vid Mersey Steel Iron works, och hvarom i Mining Journal för 1859 (s. 688) anföres följande jemförelseförsök : Man hade af sådan ståltråd slagit en lina om 3 engelska tums omkrets, och till jemförelse en annan, fullkomligt lika, men af första sort förzinkad jerntråd; hos dylika linor af sistnämnda slag fordrar engelska amiralitetet en hållfasthet om 11,, tons. Den af puddelståltråd slagna linan tålde 16!), tons, alltså 46?; 96 starkare påkänning, innan den brast.