Aftonbladet – 14 december 1859, sida 3

I hlifvit satt i omlopp, att några prester begifvit sig åstad till den besatta,, för att utdrifva den onde anden. Huruvida detta lyckats, känner man dock ännu icke. . (Göteb. T. Sn te E STet Telegrafanderrättelser. Hamburg den 13 December. Paris den 12 Dec, Samtlige marskolkar åre hitkallade till denna vecka. Regeringarne i Rom och Neapel hafva samtyckttill kongressen. Monitore i Toscana för-den 6 Dee. kungör generalguvernören Buoncompagnis anträde till regeringen. (PET) Hamburg den 14 Dec, kl. 11, 35 f. m. Från Madrid förmäles den 13: Tredje armekåren har landstigit i Ceuta: Marskalk -Prim har blifvit angripen på sin marsch till Tetuan. Hohrerna ha blifvit tillbakaslagna med betydlig förlust. apa SLANDADE AME Lafayette och Lenis Napoleon. En amerikansk tidning meddelar följande utdrag af ett samtal, som år 1833 egderrum i Paris mellan general Lafayette oeh den ryktbare Fenimore Cooper: Jag komp, berättar den sednare, en dag till Lafayette och blef. med synbar förlägenhet emottagen af hans gamle troötjenare, som tydligt tycktes ha någonting att dölja. Han sade mig, att hans herre var hemma, och efter en stunds tvekan förde han mig till generalens arbetsrum. Generalen var ensam. Han mottog mig med vanlig hjertlighet, mea frågade mig straxt och med-en viss häftighet, hvem som släppt in mig, samt om jag ej mött en gammal bekant. Jag svarade, att det var hans betjent som öppnat för mig, och tillade, att den gamle trotjenaren visat sig helt orolig. För öfrigt hade jag ingen sett. — Han är väl ännu inne hos fruntimren, sade generalen, och på min fråga: hvyem? inföll han: Sitt, så skall jag berätta er alltsammans. Prins Louis Napoleon var nyss här.s Jag uttryckte min förvåning, ty år 1833 voro Napoleonerna vid dödsstraff förbjudna inträde i Frankrike, Nu förstod jag äfven den hemlighetsfullhet som röjts i betjentens sätt. — Ja, fortfor generalen — han var här och gjorde mig ett sällsamt förslag. Han vill gifta sig med min dotterdotter Clementine, förena republikanerna och de kejserligt sinnade samt göra sig sjelf till kejsare och Clementine till kejsarinna. — Och, vågar jag fråga, ert svar min bästa general?. utbrast jag. Jag sade honomp, återtog Lafaytte leende, att man inom min familj följer den amerikanska seden att gifta sig efter sitt tycke. Jag bad honom dock gå in till Clementine; tycker hon om honom, har jag ingenting deremot. Detta synes den vackra Glementine ändå ej ha gjort, ty hon gifte sig med en viss herr de Beaumont och representerar för närvarande sin tillbakavisade tillbedjares hof såsom fransk ambassadrice i Wien. un. Tid). — Don amerikanska jättebailongen. Nämnda ballong, som fått namnet City of New-York, är al ofantliga dimensioner. Den person, som ombestyr allongens förfärdigande, heter Lowe, en luftseglare. som gjort 36 luftfärder. Alltsedan den 4 Juli har han uppoffrat all sin tid på den nya ballongen, hvars könstruktion är resultatet af en mängd nya uppfin aingar, som afse att undanrödja de största svårigheterna vid luftseglingen. Ballongens dimensioner och bärighet äro följande: metern, der ballongen ar vidast, är 130 fot; des: från båten till ventilen 350 fot, och dess fulle 3!., tons eller 7,000 skålpund; den kan lyft: a 22, tons eller 45,000 skälpund. City of ork, är således nära fem gånger större än nånan förut bygd ballong. Korgen, som hän e xt under ballongen öfver båten, är förfärdigad a! panskt rör och bildar ett litet beqvämt, fyrkantigt cum, 20 fot i omkrets och 4 fot högt. Detta är iuftskepparnes hytt, och det uppvärmes af en kakel F kalk, så att ballongförarne icke såsom eljest behöfra plågas af kylan i de högre luftregionerna Vä-mapparaten är en uppfinning af den från Wise: uftfärd med vAtlantieo bekante m:r Gager, och ä 0 present till m:r Lowe. Den påstås kunna värm: eld, och Lowe är så säker på dess ändamåls het, att han tror sig kunna stiga till en höjd vattnet fryser till is, utan att känna kölden, Unader denna hytt hänger en räddningsbåt af meall, hvari en Ericssons varmluftmaskin är anbragt. Muskinen drifver en enligt -propellerprincipen konstr rad skruf, hvars ändamål äratt reglera ballonrörelser. Från ett hjul i dess yttre ända utgi a riktningar tjugo stycken, fem fot långa skruf: hvilka i nedra ändan, der de äro fästade vid t, äro 1!, fot breda samt derifrån bli allt bre utåt. Lowe tror sig medelst dessa kunna höja nka ballongen efter behag, uppsöka andra luft nmar och hindra ballongen att s:änga omkring Hun säger, att denna maskins konstruktion icke ä v ny ufpfioning af honom, utan endast en prak tillämpnidg af en utaf den bekante engelsk glaren Green uppställd teori Il ballongen ha åtgått 6,000 yards tyg eller klä en vard obredt. Sjötton af Wheeler Wilson: iner ba varit i gång, för att sammansy slyc Den öfre delen af ballongen, der glasventiler silta, består af tredubbelt kläde och är dess förstärkt : med foder af tjockt, brunt linnetyg sydd med tredubbel söm: Man har beräknat att 100 sömmerskor skulle behöft två års träget arbete för att verkställa denna sömnad. Klädet är, för göra ballongen tät, fernissadt, eller bestruket med tre lag af en komposition, som är m:r Lowes hemhet: Här utanpå -hvilar ett nät af starka linrep utkom spunna för ändamålet. Nätets styrka mot svarar en tryckning af. 160 tons. Hvarje rep kan mbtstå ett tryck af 4—500 skålpund. Som ballongen kan bära en tyngd af 19 tons, utom ib egen tyngd, så skulle den kunna medföra mångs passagerare, men antalet kommer att inskruänt kas till 8 eller 10: Lowe anser sig kunna göra resan från Newyork till London på 48 timmar; möen då de högre luftströmmarne gå i ostlig riktning, kan han ej begagna samma fortskaffningsmedet tillbaka, utan ämr vika ihop sin, farkost och stoppa den — väl icke i fickan, men under däck på ett mindre uppåtsträfvande fartyg och såsom annat beskedligt folk återvända till Amerika på ett ångfartyg. Skulle försöket misslyckas, så äro 20,000 dollars bortkastade. Rika män, hvilka äro lika entusiastiska som Lowe sjelf och söm släppt till penningarne, påstå dock, att detta är omöjligt. 8 — Japan. Ur en derstädes bosatt engelsmans bref, däteradt Jeddo den 21 Augusti, låna vi följandåd utdrag :... Jag kom hit under värsta regntiden, och ehuru jäg vistats långa tider i Indien och andra tropikländer, har jag aldrig sett ett mera ihållande regn... Det regnade i 28 dygn oupphörligt. Termometern varierade derunder mellan 76 och 82 grader. Denna regnlavin efterträddes den 4 Juli af den mest -brännande sol, hvilken sedandess icke mera lemnat oss. Att sofva är icke-värdt att tänka på, ty om också hettan för ett ögonblick skulle blifva en smula afkyld af en vindfläkt, lemna mosquitos och andra insekter oss ingen ro. Spindlar och or mar kräla allestädes,; de gömms sig i kläder, gkodon, sähgar, med ett ord öfverallt. Men med den inträdande kyligare årstiden bar man förhoppning att lippa dessa otrefliga husdjur. Trakten häromkring utmärkt vacker, öfverallt. herrliga dalar, pitoreka berg och de klaraste insjöar, kortligen, artisten