Aftonbladet – 13 december 1859, sida 1

daso antalyssom: trojatt) man på utvecklingens bana: ieke-bör våga annat änstuppfjätv Derföre se-vi-icke-kellerdetzallraringaste skäl; hvarföre yrkandet på och agitationen fören genomgripande irepresetitationsteform skulle upphöra derföre att. den nu ifrågasattwspartiella förbättringen antages. Tvärtom bör denna agitation derefter börja med förnyad liflighet, och: den måste .derefter serhålla. ökadtveftertryck. Ty detär klart, att obilligheten deraf, att två så fåtaliga samhällsklasser som adel och prester. skola ega hälftensaf folkets lagstiftnings-. och beskattningsrätt, måste framstå i en så .mycket-bjertaredäger, då snart sagdt hela folket finnes representeradt i de båda stånd, som! få åtnöjas med blott dencandra hälften. Förhållandet blir :dåså klart; så i onen fallande; att ide privilegierade-stånden gden omöjligen. skola kunna motstården allmänna meningens fordran på ett tundanrödjande: af denna skriande orättvisa. Och det: ; beror till:-en -stor .deb just spåude frisinhade -represerntanter inom bondeståndet; hvilka bitälska för refotmensvatt hvar i sinsortvgöra sig till medelpunkten för sådana föreningar, genom: hvilkas landets invånare! blifva i tills fälle att gifva sina-åsigter-och sina fordringar i detta hänseende!tillkänna: ; Men: medam de onyavcelementerbas inrymmande ibondeståndet! sålunda? skulle gifva bkadtseftertrycksåt sträfvandena. för lena genomgripande: veform,: så skulleode tillika gifva åt -bondeståndeti ett ökadt. inflytande intilldess fe nämnda. sträfvandena blifvit krönta med framgång., Och-om man icke shängifver sig åt.illusioner, som: saknasfotfäste i; verklighetfeny:så borde man -lätteligen inse; attvännu ett och annat riksmöte dessförinnan kan komma att förflyta. -Vicfästa oss dock, svid:fråt ganj om denna bondeståndets:ökade-betydelse, vida mindre dervid, : att de nya elementerna skulle tillföra ståndet en och annan ledamot med mera framstående -förmågas ty bondeståndet häfdar redan; nu; både hvad: insigter pchstalanger beträffar, rätt väl: sin: plats vid sidan af de öfriga stånden, såsomv: helt nylis gen en ,ganska kompetent och ssamvetsgrann domare i detta hänseende; professor Carlson, också vitsordat. Hvad vi förnämligast fästa oss. vid är det; att efter denna förändring de båda stånd; som redan nu kallas folkstånden, skulleskunna: med full. rätt tala. i folkets namn, och; det skulle blifya både för de: privilegierade stånden :och-för regeringen alltmera svårt att lemna sutan: afseende de åsigter :och önsks ningar, som under sådana omständigheter af dessa båda stånd uttalades. 7: Ö Det torde heller icke: vara ur vägen att vid: denna-frågas öfvervägande kasta-en blick på följderna af de partiella reformer af senahanda beskaffenhet, som hittills egtrum: Hvad härvid först vidkommer. bondeståndet sjelft, så lärer det icke af någon bestridas, att inrymmandet i ståndet af frälsejordsinnehafvare tillfört-ståndet flera af dess yppersta förmågor ochderigenom i hög grad bidragit att höja ståndet anseende, utan att på minsta sätt rubba: dess rent folkeliga karakter-eller göra det mindre än förut till den jordbrukande allmogens målsman, Secvi åter på borgareståndet, så finna vi; att det är upptagandet af bruksegarne inom detta stånd, som tillfört detsamma kanske den mest energiska och kraftfulla politiska karakter, som vårt land på årtionden haft att uppvisa... Thore Petrås stäma har tystnat, men borgareståndet bibehåller ännu den höjd af anseende, till hvilken han bifrog att lyfta detsamma, och hvilken det visser bgen icke tillförene hade uppnått. . Och hvad slutligen beträffar den sednaste förändringen i itädernas representationssätt, så lärer lika litet fågon bestrida, att borgareståndet genom denjamma erhållit en. förstärkning af intelligens, irfarenhet och talanger, .som någon frihetens dch frs vtskridandets vänvlärer önska, attden jakt a triskare politiskt lif, som nämnde feform framkallade vid valen, skulle hafva teblifvit. ; Många och vigtiga skäl tala således, engt vår öfvertygelse, för: de nya elementernas ihymmande i bondeståndet. Men derjemte lär ter bondeståndet ickerförbise, att ett afslag:å dess sida ;i.denna fråga skulle för en kanske sanska lång framtid-begagnas af motståndarne ;ll all reform såsom deras) krahtigaste arguhent: Långt ifrån att medgifva, att afslaget fjörrört af en önskan att. ernå en mera gedomgripande förändring, skulle de förklara jondeståndets -handling utgöra:ett bevis derpå, 4tt ståndet ingalunda vill reform, så snart det verkligen kommer till stycket: Det torde för hånga inom bondeståndet: icke vara någon Homlighet, att stillaståendets anhängare med tyst -skadefröjd vänta på satt bondeståndet kall förse dem med ett dylikt argument; meJe hvilket de hoppas kunna, och tilläfventyrs äfven skull stående oefterrä lyckas, fastspika den beeten, hvem vet för huru i — Bland : de sju :grundlagsändringsförslag som, vid föredragning sistlidne lördag af.konstitutionsutskottets memorial.n:0o :2, blifvit för2 NE anse vi det förslag, hvilket åsvftade