SNULM den 12 Deo; Ridderskapet och adeln samt prestes åndet fortsatte i lördags afton behandlingen af de hvi grubdlagsändringsförslagen. s 7 om hö, domstolens förstärkning, lef af de båda nämnda stånden bifallet och r sålunda af alla fyra stånden antaget. N:o 6, rörande utländsk undersåtes rätt aft i Sverge förvärfva och besitta fastighet, blef förkastadt af adeln, antaget af presteståndet öch har sålunda förfallit. N:o 7, rörande erkebiskopsoch biskopsval; förkastades af adeln och presteståndet och har sålanda förfallit. N:o S, rörande riksstyrelsens förande då konunzen är sjuk eller utrikes vistande, förkastades a adeln, antogs af presteståndet och hade redan förut genom bondeståndets afslås dnde votum förfallit. Af de åtta grundlagsändringsförslag, hvilkas öde redan är afgjordt, ha alla bhfvitförkastade, utom ett enda, nemligen det om högsta domstolens förstärkning, genom hvars åtfagande rikets ständer för sin del gillat öch godkändt den bestämmelsen, att antalet åf högsta domstolens ledamöter kan ökas ända fll aderton, såvida konungen ochrikets ständer, i den ordning 87 regeringsformen stadgar, besluta att högsta domstolen skall arbeta på afdelningar; i hvilket fall: såväl justitierådens anta: inom gränsen af 12 såsom mimum och 18 såsom maximum äfvenscm ärendenas fördelning mellan afdelningarne skola genom allmän lag, bestämmas. Diskussionerna inom de särskilta stånden företedde icke mycket af mera framstående intresse, Det har emellertid anmärkts såsom någonting eget, att då förslaget rörande riksstyrelsens förande under konungens sjukdom eller vistelse utrikes, genom bondeståndets beslut på förmiddagen, redan var afgjordt och hade förfallit, ridderskapet och adeln ansåg sig ändock åt frågan böra gna en tre timmars debatt. Anmärkningsvärdt är äfven, att då så skedde, då stridiga åsigter härutinnan skarpt bekämpade hvarandra och då det ansågs vara af någon vigt hvilken opinion ridderskapet och adeln i denna fråga uttalade, ingen annan af konungens rådgifvare yttrade sig i ämnet än grefve Hamilton, som ickö uttalade sig i sjelfva saken, men antydde, att regeringen skulle komma att aflåta en ny proposition om en förändrad uppställning af ::e ifrågavarande grundlagsstadgandena. Det har äfven väckt allmän förundran att, då i förmiddagens plenum frågan om hela statsrådets hörande vid afslutan :e af fördrag med främmande makter förevar på riddarhuset, hr utrikes statsministern, som under diskussionen var tillstädes, icke ansåg sig böra taga till ordet, för att upplysa om regeringens uj pfattning af saken, utan att istället unga hr Sandströmer framträd.!e med sin maidenspeech, som gick ut på att nedgöra förslaget, men som icke-innehöll någonting verkligt upplysande och gick betydligt på sidan om ämnet. Friherre Manderström är, som bekant, icke medlem af den tillförordnade regeringen, och det mötte sålunda intet hinder för honom att uppträda i en fråga, der hans uttalande kunnat vara af intresse och ha någon betydelse. ossesteskstenseetintsätnssntitend