Aftonbladet – 10 december 1859, sida 1

ill och med gjorde: den främmande en uräkt för att hon låtit honom vänta en endaste sekund. Den gyrnade trädde först — ödmjukt bugande — in genom den öppnade dörren; signoran följde efter och tillslöt dörren efter sig. Just som hon sträckte sin lilla hvita hand tillbaka för att fatta låsets kristallhandtag, råkade hon i hastigheten tappa något, som hon hållit mellan fingrarne, en liten papperslapp, ett kort eller något dylikt. Rörelsen var bastig och signorans hela uppmärksamhet var i detta ögonblick s: upptagen med den främmande, att hon förmodligen alldeles icke observerade att något föll ur hennes: band, måhända hön i alla fall ansåg det för en sådan bagatell, att hon ej brydde sig vidare om det, men luftdraget kom papperslappen att. fladdra ett långt stycke utåt förmaket och lät den först nedfalla ungefär på det ställe, der zuaven blygsamt hade trädt tillbaka 1 en vrå af det stora rummet. 4 Så snart dubbeldörrarne fill det inre äter voro slutna, bockade Beauvallet sig ner och upptog likgiltigt det tappade lilla kortet. Likgiltigt; dock i nästa: ögonblick vändande det med synbart intresse på alla kanter! Ty han hade råkat här göra en-ganska besynnerlig upptäckt. Det var ett visitkort med ett för honom icke obekant namn: Abbate Luigix Ofvanför var med -blyers tecknadt ett annat namn Fra Casanova. (Forts.) Brottmålsstatistik; Enligt Radgraves vstatistiska uppgifter betalat England årligetiför sina i fängelse befintliga förbrytare 10 millioner pund sterling (175 millioner rdr riksmynt), och dess polis kostade förlidet år 1,147,019 pund sterling (25, mill. rår rmt.),