STOCKHOLM den 9 Dec. I morgondagens plena skola riksstånden företaga till behandling och afgörande de från senaste riksdag Iwvilande grundlagsändringsförslagen. Bland dessa förslag äro tvenne, som i främsta rummet ådraga sig uppmärksamheten, derföre attde beröra representationsrättenoch innebålla partiella representationsförändringar. Att under det man hoppas på och verkar för en stor och verklig representationsförändring, som utgör landets politiska lifsfråga, smärre förändringär, icke äro att förkasta och att de långt ifrån att leda ifrån det stora målet, tvärtom i sin mån kunna verksamt bidraga till att närma oss derhän, genom att höja och lifva den poliska andan och ge ökad kraft och stärktinflytande åt de folkvalda elementerna inom den nuvarande representationen — det har redan den första tillämpningen af den vid sednaste riksdag antagna utvidgningen i borgarståndets rcpresentationsrätt tillräckligt visat. Det vore mer än önskligt, om bondeståndet i denna sak ville mera lyssna till den sålunda vunna erfarenheten, till hvad som ligger i bondeståndets och i framåtskridandets verkliga intresse, än till gamla fördomar, som numera äro så förlegade och så helt och bållet sakna fotfäste i verkligheten, att man icke en gång kan vidkännas dem, utan gerna döljer dem bakom en ofantlig reformifver, som icke vill veta af några småsteg, som vill ha intet, tilldess man kan få allt, som icke tål några nya klutar på gammalt kläde, Os 8. Ve Skulle de öfriga stånden antaga och bondeståndet ensamt förkasta förslaget till utvidgning af representationsrätten inom nämnde stånd, då framstår visserligen bondeståndet i en mycket besynnerlig dagar inför landets allmänna omdöme, inför hvilket borideståndet gått och såsom mycket reformälskande. För vår del skulle vi i en sådan utgång finna en anledning mindre att anklaga än att beklaga bondeståndet, som sköte ifrån sig det medel, som erbjöde sig för detsamma att stärka sig och vinna åkadt inflytande. Vi skulle ur