Aftonbladet – 8 december 1859, sida 2

mullbärsträden samla en:torftig föda åt sina silkesmaskar; här snusadeen annan:efter: diyerse oskyldiga byten, litet: tömmar, några användbara hjul, ett någorlunda välbehållet vagnsunderrede; här svärmade en hop: pojkar omkring. för att uppleta kulor och patronery nere -på:kanten-af-ett:litetlefvande vattendrag lågo några helt oskyldigt och ogeneradt-uppskörtade flickor och sköljde sin hvita. tvätt... Beauvallet var-bland de zuaver, hvilka ers hållit det bedröfliga uppdraget att -hjelpa: till: med att: göra rent bus der döden:dagen förut gått sköflande fram: och ställt. till: oordning; Man hade redan: samlat. flera ofantliga grafvar fulla, man hade äfven mellan de döda träftat flera, hvilka ännu natten: öfver hade bevarat tillräckligt: lif. försatt kunna söfverlemnas, åt ambulat.serna.; Beauvallet höll just:på: med att rusta upp i en grupp af fallna, då hans uppmärksamhet påkallades af ett sakta stönande, endast några steg derifrån. Hån lemnade sina döda oehhastade:dit, Hvarifrån han förnummit ljudets Det var em bersagliere, som, liggande på ryggen medansigtet nerfallet:.mot bröstet, tycktes dragas -med döden;: rocken var på ena sidan nerblödd, ärmen: var söndersliten: mellan armbågen och axeln. Beauvallet kastade sig ner på marken; upplyfte sagta den döendeshufvud; ... det var blekt som ett lik, blicken var förstörd; förvirrad, det långa, våckra, svarta håret föll öfver pannan oredigt och vildt:: Dragen voro emellertid lätta att igenkänna, och zuaven hade icke-väl kastat ögat på detta: ansigte, förrätt han utbröt: i Jonnåz! Landsmank. Min vän! Sacr6 dieu, hvad är detta?..Hur är det med dig, min gosse? Du ämnardå för satan icke kola af?... Jonnåz! Hör du mig? Jonnåz s!og ögat upp mot honom och gjorde en nästan omärklig nick. Hvar är såret? Här i armen, ah! En kula, som har råkat rista litet. djupt... Men den är der icke... OCr matin! man har låtit dig förblöda, min gosse, men stopp litet!