Aftonbladet – 8 december 1859, sida 2

ktigande vi ovilkorligen fordra af AB:s rättsoch: ederskänsla, emedan deri kan ligga ett anfall mot: år moraliska karakter, hvilket AB. sannolikt icke syftat. Emellertid kan icke nekas att talet om vention frånr egeringen kan tyckas egnadt att gifva töd åt insinuationen, ehuru AB. måste härvid hafya ntagit att om äfven några pekuniära fördelar varit red förändringen förenade, omöjligen såsom betaling kunnat fordras något åliggande att försvara en älig sak eller öfverhufvud hvilken sak som helst. onu mifidre kan något sådant komma i fråga, då isom här, det nästan hör til omöjligheterna att vi å det vidtagna arrangementet skola kunna förtjena ågot och till sannolikheterna att motsatsen inträffar. Jen obestridliga vinsten tillfaller prenumeranterna. vätta förhållandet är också att inga nya fordringar lifvit framställda och att, såsom nämndt, ställningen i fseende på redaktionens oberoende är alldeles oförodrad. Vi hafva aldrig gjort anspråk på att vara ullt sjelfständiga, ty mänga konmsiderationer, som ke binda en annan tidning, måste viiakttaga; men llmänheten har nu under nära fyra års tid haft illfälle att bedöma till hvilken grad vår sjelfstänighet derigenom lidit intrång. För framtiden få vi ckså underkasta oss dess omdöme, men vi kunna ske tillåta någon tidming att:på nämnde grund ramkasta någon insinuation mot vår konduit. Med e öfriga tidningarnes sjelfständighet är det icke eller så helt, ingen enda af dem urdantagen, utan tt vi derföre tro att de skola handla mot sin öfvergelse. Hade Posttidningen blifvit en officiel organ, skulle i under nuvarande förhållanden från politisk ståndunkt icke tvekat att åtaga oss det hedrande uppIraget, men det är för oss af högsta vigt att man cke nu må tillskrifva oss denna egenskap, redan terföre att vi icke förmå motsvara de fordringar, som ;å grund deraf kunna göras. — Till svar på Posttidningens anmärkninar, med anledning af en-i Aftonbladet inörd Jemförelse mellan svenska, och engelska udgeten, emot hvad den behagar kalla Af.nbladets räknekonst, få vi anföra, att då aan, söm här varit fallet utgått från helt olika rumder, resultaterna nödvändigt måste utfalla rycket olika. Vi ha nemligen ingalunda, åsom Posttidning n Törutsätter, med uttrycket öregående i afseende på statsreglering menat len som uppgjorts, Utan: den som vid förra iksdagen af K. M:t föreslogs. Vi ha jemfört len ena kongl. propositionen med den andra, cke en sådan med den af ständerna definiivt faststälda. Derjemte erkänna vi villigt oss kyldiga till en förvillande missskrifning, då åsom ökad årlig utsift uppgifvits den enorna summan 4,575,998 rår, i stället för 446,320 dr 57 öre. Men att sistnämnda summa dermot verkligen utgör skilnaden emellan hyad X. M:t begärde 1836 och hvad högstdensam;1e begärde 1859, samt att denna skilnad är ;n tillökning, skola vi genast visa. Regerinien begärde nemligen då i sin proposition nr I i ordinarie anslag för 3 år tillsammans i2, 651.000 rår, i extra 14.581,701: 59, sumjaa 87,232,701: 59 för hela statsregleringsserioden. Nu begäres för samma tid i ordivarie anslag 80,378,100 rdr, i extra 8,193,563: 10, summa 88,371,663: 30. Detta utvisar en pllökning af I, 3;398,961 rdr 71 för hela tiden, beh sålunda för hvarje å år 446,320 rår 57 öre. rör öfrigt ha vi ej fästat synnerlig vigt vid enna del af jemförelsen mellan svenska budeten och den engelska, om hvilken sednares förminskning vi uttryckligen anmärkte, att den till stor del får tillskrifvas de ofantliga ttgifterna under föregående året. Hvad åter ingår Posttidningens anmärkning derom, att jemförelsekalkylen är oriktig, emedan i Engjand utgifterna för nationalskulden upptaga hära 50 procent af budgetens total, så be vi vår värde kollega anställa en liten beräkning, huruvida icke, äfven om man låter berörde stora post utgå från den engelska tabellen, i kila fall hvarje titel inom vår upptager en större procent af totalen än motsvarande den ngelska, med undantag af anslagen till arme .chv flotta, poster, hvilka hos oss på papperet tndast upptaga en del af den verkliga utgiffen Att i likhet med Pösttidningen jemföra le små svenska summorna 1 och för sig med je stora engelska, är mindre lämpligt, enär ex. det hof, hvars suverän beherrskar 200 millioner menniskor, väl borde behöfva mer I representationskostnader och till. donationer in beböfligt är för den som regerar öfver tj fullt 4 millioner.