Aftonbladet – 8 december 1859, sida 1

ZUAVEN. NOVELL FRÅN ITALIENSKA KRIGET, AF ORVAR ODD ). Inga extaser, min bäste! Ni har ju ett alternativ, ni kan välja med fullkomlig frihet; fästningscellen eller galgen åt er, flickan åt mig, hvilketdera vill ni? Räsonnera en smula förnuftigt! Heliga madonnal, Då Beauvellet hörde detta utrop, vittnande om et häftig rörelse, föreföll det honom som om femte akten vore i antågande, och -han drog sig nu så nära den yttre dörren. som möjligt. .Han kunde från denna plats till och råed kasta en sned blick in genom fönstret och upptäcka något af figurerna. derinne i belysningen af en liten lampa på ett bord. Ånselmo satt ännu -dödsblek på stolen och tycktes krampaktigt hafva omfattat kanten af det närstående bordet. Luigi befann sig framför. honom, betraktade honom med kallt hån. Nå väl, Anselmo Littan, fortfor han, en blind mans rånare! . Skall jag nämna hvad ni är mer än det? Hvad beslutar ni? Ett .samtal blott med denna flicka, här ute i trädgården, blott tre minuter på tu man hand, eller ,— Stt samtal? mumlade Anselmo för sig sjelt. Han upplyfte bastigt sin blick och fixerade den främmande. Jal svarade Luigi temligen vårdslöst. Låt mig endast sjelf ett ögonblick tala med flickan oeh — jag bevarar den hemlighet; som är oss emellan. Förstå vi hvarandra? Anselmo betänkte sig ännn. Abbån fortfor: Hvyarföre drar ni ibop ögonbrynen? Vill ni skrämmå mig? Ha ha! Tror ni att jag ensam komme hit till er midt i natten, till er, rånaren, landsvägsröfvaren, mördaren — efter ni vill höra allv — om jag härde någon fruktan och vore denman, som kunde skrämmas på dörren? Narr, som ni är?... Nå väl, An se Ä B nr 280—284.