Aftonbladet – 7 december 1859, sida 2

kommer jag för att ej mer låta afspisa mig med snack. Lauretta Ciognoli är här i huset undangömd; hon har flyktat från sina föräldrar i Mortaratrakten, hvilka känna mina anspråk på henne och erkänna dem, Utlemna henne ögonblickligt. Som jag sade er i går, jag ämnar icke göra det. Denna flicka är min hustrus. väninna och öfverlemnad å: mitt skyd i. Gål, Ni är, hör ni mi.? Ni är — Anselmo Lita ! . Hvem jag är, är bär likgiltigt, herre! svarade den andre, dock studsande och darrande smått på rösten. FY Ni uppehåller er här under ett falskt namn, kommen för ett år sedan tillbaka från Amerika. Bar Anselmo gjorde ett steg tillbaka. Han teg, men en viss, för hvarje minut växande oro tycktes genomfara honom. Ni är en bofo, fortfor Luigi, ;som en gång undsluppit den verldsliga rättvisans gilla gång; men ni skall ej förgäfves hafva satt er fot åter på ert fäderneslands jord; ni skall lemna ett storartadt bevis för den sanningen att brottet aldrig undgår sitt straff.o Herre, ni går långt. Jag skall gå längre. Hör på! Tror pi denna engelsman; ni en gång kände, hvilar tjugo famnar under jorden ? Denne engelsman? Hvem? Hvad menar ni? r Edgewick. Vid detta namn bleknade Anselmo synba:x ligen. Ean lefver, skurk! ropade Luigi.och grep Anselmo i armen; ohan lefver och han är i denna stad. Edgewick? upprepade Anselmo och föll tillbaka på en stol. (Ferts.)