Aftonbladet – 7 december 1859, sida 1

Men jag behöfver veta mer. Det har tillfälligtvis kommit till min kunskap hvar denne Anselmo för närvarande uppehåller sig, och -han är invecklad i en ny affär, der oskyldiga och vördnadsvärda (Luigi tog härvid en ytterst högtidlig och gudsnådlig min), oskyldiga oeh högst aktningsvärda personers välfärd står på spel. Min Gud! Verkligen ? Jag anar de bevekelsegrunder, hvarföre din far icke dref sakerna till det yttersta med denne man. Han var son af en gammal — trotjenarinna —-om jag ej misstar mig, din egen amma, Paolo! — Man borde söka göra allt godt igen, så vidt möjligt var; detta är för öfrigt i hvad fall som helst kristligt och ädelt, och fjerran vare från mig (korstecken), att säga -ett ondt ord derom. Annat blir det deremot; om sådan högre hänsyn träder till, der menniskan icke längre har rätt till att blunda för-en förbrytares nedrigheter och der man, genom att sålunda gynna en bof, skulle utsätta hederliga medmenniskor för en fara på lif och ära. Du nästan förskräcker mig, Luigi! Och hvad är då på färde? Min vän, jag är prest! För mig blir i min ställning mycket uppenbart, som jag åtminstone till en tid måste hålla hemligt; heliga eder binda presten, men hans kall :ger honom å-andra sidan ett stort, ett ofantligt ansvar (ny salvelsefull bligning med ögonen.) Jag har ej lof att meddela dig mer ännu — måhända framdeles — än hvad jag redan yttrat. Men det är för mig,af vigt att känna, lika mycket för att rädda de personer, hvilka kommit i en-så olycksbringande beröring med denne Anselmo, som för att,om möjligt, undgå den bittra nödvändigheten att draga honom inför rätta — det är, säger jag, för mig af yttersta vigt att ännu denna. natt. känna det närmare angående den förbrytelse, för hvilken han nödgades lemna Como...n Det är omöjligt, Luigi.o Icke omöjligt, om du rätt betänker hela sakens ställning, Paolo! Missförstå mig ej,