Aftonbladet – 6 december 1859, sida 1

telse. Emellertid hade det denna förraiddag klarnat upp, en gyllene sol göt sitt skimmer öfver rislanden, vingårdarna: och mullbärsträdsplanteringarne rundtomkring så långt ögat kunde se. Också ville man just nu passa på att få sig en treflig stund och spektaklet var ämnadt att taga sin början klockan 12 precist. En matinge dramatique! Fullt hus var redan församladt utanför skådebanan, Man begagnade sig-ymnigt af den medgifna friheten att sröka i salongen, man pratade högljudt, man gycklade och man började stampa i golfvet af otålighet. De första tvenne raderna af parterren voro sittplatser — det vill säga man bade på de öfrigas begäran tagit plats på marken — för öfrigt stod man hängande på hvarandras axlar, eller befanns. man vara uppklättrad i träden här och der, Några bagagevagnar hade rullats fram till teaterplatsen; dessa voro för herrar officerare samt för messieurs les journalistes, för den händelse att någon af parisätpresseng diverse. Jules-Janiner tillfälligtvis skulle hafva förirratsig till Sesia och ville göra zuavlägret den. äran. Det började visa sig. någon rörelse bakom denimproviserade ridåen, ett skynke, lånadt från proviantmästarens förråd. Nu— silence! On va commencerl En trumhvirfvel; som.skulle föreställa ouverture, lät höra sig och i detsamma flög ändtligen ridåen åt sidan, undandragen af en lång soldatarm, hvilken. helsades med bravo, då den icke nog hastigt försvann. Jean Beanuvallet, kostymerad. till dame af demi-monde med en enorm krinolin oche omöjlig, liten promenadhett . på nacken gjorde. sitt inträde...... Kastardåe smäktande blickar. öfver den församlade: publiken öch med en grotesk, förstulen .slängkyss åt herrarne på första radens bagagevagnar E han redan sin inledande monolog — sHence! — då på en gång allas uppm het plötsligen tages i anspråk af en ny trumshvirfvel, men denna — ifrån andra ändan af lägret — derpå en trumpetsignal — derefter