Aftonbladet – 5 december 1859, sida 3

RIKSDAGEN. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh adeln. Här fortsattes från förmiddagen remitterandet af de bordlagda motionerna, hvilka hvar efter annan beledsagades af yttranden, mer och mindre vigtiga, och bland hvilka många egde en rätt humoristisk anstrykning. Första debatten egde rum i anledning af hr A. Roos motion rörande skatt på hundkreatur. För denna motion talade frih. O. Alströmer och R. Cederström, emot den åter hrr Palmcrantz och Printzenskjöld. Den sistnämnde började med ett loftal öfver menniskans trogne vän, hunden, och kunde icke inse, hvarför man icke lika gerna kunde beskatta kattor, hvilka också äro ett sällskap för menniskan, fast ibland obehagligare än hunden. Ville man öka statens inkomster, så kunde man ju lägga en konsumtionsskatt på bränvin, kaffe, vin och tobak, men hundarne skall man låta vara i fred, isynnerhet nu sedan polismakten tagit deras uppförande om händer. Friherre Cederström deremot tyckte,att den omständigheten, att hunden vore en trogen vän och ett angenämt sällskap, icke utgjorde något skäl hvarföre icke för honom borde betalas skatt. På samma grund kunde invändning göras mot all kopfskatt. Hustru och barn vore ju också både nyttiga och angenäma, men man får likväl för dem betala skatt. Frih. Alströmer fann hundars kringspringande på gatorna äfven i sedlig synpunkt böra förekommas, hvadän han i allo förordade skatten. Frih. Creutz förordade den också, ehuru han ville att förbudet mot hundarnes nattpromenader då skulle upphöra. Alla kommo dock öfverens om, att hundarne på landet borde vara skattefria som hittills. Sedan friherre Creutz omtalat en liten anekdot, om huru hundar uppfångas på eftermiddagarne, och sedan om morgonen derpå återlemnas till sina husbönder, under uppgift att de blifvit uppfångade på natten, mot en liten afgift af 5 rdr rmt, remitterades motionen till bevillningsutskottet. Hr RB. 4. Stjernsvärds motion om låneunderstöd för en jernväg mellan Kristianstad och södra stambanan afstyrktes af hr Hjärne, på samma skäl, till följd af hvilka talaren afstyrkt bibanan från Borås, och remitterades derpå till statsutskottet. Frib. Creutz motion om uppförande med lön på stat åf tvenne andre kaptener vid lifregementets grenadierer, förordades af hrr Bergenstråle och Stjernsvärd, hvilken sednare var mycket glad öfver att han ändtligen en gång kunde instämma med frih. Creutz, hvars föreslagna motion vore i hög grad af behofvet påkallad: Talaren förklarade sig icke ens med ljus och lykta någonsin ha kunnat upptäcka en stymmelse till plan hos krigsstyrelsen, hvilken endast i fråga om anslags begärande visar något lif. Motionen remitterades till statsutskottet. Frih. Creutz motion om upphörande af skyldigheten att vara försedd med prestbetyg väckte en liflig debatt. Motionen afstyrktes af hr Olivecrona, som fann prestbetyget mycket vigtigt i fråga om straffade personer, om lysning till äktenskap och om pensioners utfående, samt af hr Printzensköld, som fann prestbetyget högst nödvändigt för kommunerna i fråga om fattigförsörjningen: Man måste väl veta hvarifrån personen kommer, hurudan frejd han eger, hvilken ålder han har, och derom skall prestbetyget Ppyen. otionären kunde deremot icke inse hvarför betyget skall vara presterligt, för att ega trovärdighet. Då en tjenare flyttar, får den ju tjenst på husbondens intyg, och annor mans intyg bör kunna vara lika bra som prestens. Det är blott att lägga en makt och ett besvär mera i presterskapets händer, hvilket motionären ansåg lika onödigt båda dearne. Frih. D. Schultzenheim instämde med frih. Creutz uti att presterna hafva för mycket att göra, men infan andra auktoriteter finnas, som kunna utfärda betyg, borde man fortfarande nöja sig med prestbetygen. Enda sättet att annars undvika att blanda bort nyfödda barn, trodde talaren vara, att låta barnmorskan märka dem, men hennes intyg är mindre tillörlitligt än prestens. I fråga om lysning är det innu vigtigare, ty annars kunde ju en man taga sig a ET AE a a an a a a åa AT