Aftonbladet – 3 december 1859, sida 2

Herr öfversten, sade hon, ni tviflar på att jag går mitt ärliga ärende; jag kan förstå detta, med de faror och försåt, som förmodligen. omgifva män i er ställning; men tillåt mig att på en gång betaga er all misstanka! Jag bringar er detta; var god att studera det! Sedan skall jag berätta er huru jag kommit i ego deraf,o Hon kastade kortleken på bordet. Öfversten upptog korten och bläddrade ett ögonblick: deri, hvarpå han yttrade; Ahl — detta förändrar saken. Detta förändrar saken, återtog ban med mycken liflighet, noch på ett ganska märkvärdigt vie!... Hvarifrån är du, min flicka? Förmodligen från Varese sjelf? Hvem är ni? signora? ... Ni är något annat än en bondflicka.... Jag är — lika godt hvem och hvad; jag är från — Como. Jag är nog lycklig att händelsevis hafva kunnat rädda dessa en mördad landsmans papper och jag är här med dem Under detta lilla samtal hade den ene. af de yngre militärerna hemtat fram en ny bok i hvilken det nu också letades upp ett visst blad. Följande tecknen derpå, började öfver-. sten lägga korten i en viss ordning, dikterande på samma gång efterhand halfhögt till sin adjutant ett och annat ord eller siffra; derefter uppslogs ett nytt blad i boken, korten lades etter ny klaf i en ny ordning, adjutanten annoterade oatbrutet; ändtligen, vid det att den tredje omgången skulle företagas, steg öfversten häftigt upp, vinkade till sig den ungeofficeren, hvilken hade hemtat Carlota, och gaf honom en order, Den bortskickade vände igen inora ett par minuter. Generalen — rapporterade han in genom tältöppningen — kommer just i detta ögonblick tillbaka från sin aftonrund. Han är