Aftonbladet – 3 december 1859, sida 1

bege dig, sammasväg jag kommit, till Como försatt lugna de hemmavarande! I öfvermor-gon är jag tillbaka. Du är förtjusande, Carlota! Men du beröknar icke alla svårigheter. Jag bryr mig icke om dem. Hvad väg skall jag taga? z Du skall först — låt mig se — först öfver Varesesjön. Det kan gå för sig, tror jag. Der ha vi vänner kring stränderna. Vidare öfver Cazzago och Ternate — eller bättre, fjellvägen mellan dessa båda småstäder, — till Angerä. Derifrån öfver Lago Maggiore till Arona vIntet värre! IHla nog, om du vid hvart annat steg träftar österrikarnes förposter eller gensdarmer. Ditt företag är — omöjligt, min syster! Jag vågar det. ; Alberto gjorde åter några slag öfver golfvet, stannade ett par gånger och betraktade sin syster, kom slutligen. till henne, omfamnade henne med exaltation och yttrade: Så i Guds namn begif dig åstad, ännu denna eftermiddag! Jag skall vidtaga de åtgärder, som äro oundgängligt nödvändiga för din expedition.. Och nu, följ med mig till en familj af våra vänner, för att taga en timmas hvila och få något att förtriska dig medl, FIBRDA KAPITLET, Klockan åtta samma dags qväll sågs en ung bondflicka, bärande en tom äggkorg På hufvadet, .meq hurtiga steg vandra längs den väg, som från Varese förer förbi köpingen Lissa till den lilla Varesersjön. Några österrikiska vedetter voro här och der posterade i stadens närmare omgifning; flickan giek dem sjungande förbi. Litet längre bort stötte hon på en hel trupp, bivuakerande under nåra valnötsträd. En af soldaterna reste sig för att börja ett tomligen grofkornigt skämt 9