Aftonbladet – 2 december 1859, sida 1

dare gör dig så förbannadt till som en kyrkmadonna; hvad säger du om det? Hur har ni fått detta ur? frågade flickan, under det hon ett ögonblick examinerade dess granha boett. Hur? Det frågar man tjufvar. Jag .har— lagt embargo på det, å embetes vägnar, verstehen Sie? Jag har i natt på vakten knäppt till en liten herre, som uppenbarligen var ute i mindre lofliga ärender ... SMin Gud, åter ett mordi Ett skott, ja!... Toka! Hvad ha dessa äfventyrare också ute att göra? Bäst att hilla sig inne, eljost, diavolo, — knäpper man dem ls Flickan betraktade uret fortfarande med en viss uppmärksamhet, hvilken emellertid undgick soldaten. Icke annat än ett S.—anmärkte hon tyst för sig sjelf, — men detta lilla märke bredvid, det är ett Sådant, som jag har sett min bror i Varese begagna, det betyder något, hm! som jag nog vel. Och låt oss nu se vidare efter, :skål Car lota! hvad jag i den natten fick!... så var det det här ...n Han drog upp efter hvartannat med en triumferande min först en liten pennknif. — Hvad säger du om det? Lagom rart. (Carlota beskådade den dock på alla sidor). ; Vidare, Hvad säges om denna stolta fick? kam 2, Bagatell. Det säger jag med. Strunt. Vräk den ut genom fönstret! ... Vidare, nå, det. der ja, det var de . Han uppdrog härvid; ett litet paket, som han med ett grinigt plirande tryckte i Caffotas hand. Uret du — sade han — det skall du komma och mycket, mycket Vackert ber 01, med några pussar und so weiter, men: let der får du i förskott; min sköna — hu, ha hal Slit det med hälsan; — hay ba läla-.: Carlota uppvecklade: papperet; som befanns vara — rent, och fann: deri en:— kortlek. Ha; ha, ha! skrattade soldaten. bHm! yttrade flickan, det var också en