Aftonbladet – 30 november 1859, sida 2

porten. Han-vär: åtföljd af sifradjutanit, båda gravitetisktinsvepta i sina haiker: Haiken är ett långt, hvitt; lätt ylletyg; som lindasöch slingras, Gud vet hur många hvarf, kring axlar, öfver hufvudet och nedom lifvet och ända ned mot fötterna. Hamet tillsade ossmed stor ifveroch brådska attta af oss hattarna ock bugade sig sjelf vända ned mot jorden: Guvernören böjde nådigt påhufvudet, då han såg vår vördnad: Guvernörens palats ligger här inom kastellet och lär till sitt inre vara nästan ett Alhärtibra. Förr fick man utafi svårighet tillstånd att bese det; ty det stod tomt; men som tiuvarande guvernören bebor det med sina fruntimmer; så är det, ty värt; gumera stängdt för alla nyfikta blickar. Vår värde Hamet, som, i pårentes sagdt, tycktes vara en allom bekant Person, gjorde sig mycket vigtig, när hat gick medoss öfver går den framför palatset, görande alarm vid vakter med underrättelsen; att vi nyss gått förbi guvernören och att hatt var på väg hitåt. FörmodNgen skulle någotslägs gevärsgång ellef honnörsgöring egå rum; då han köm tillbaks. Ur ett vackert; lätt pelargalleri, bvilket tycktes utgöra corps de garde, kom vakten ut för att ställa upp sig. Det var en vådlig samling af trashankari burnuser, barbenta och med gula tofflor, samt med 3v3 alns! långa moriska bössor på axeln och säblar vid sidan, så långa, att, fastän de nästan släpade efter dem; så räckte de ändå med häftet upp i armbålans När jag såg dessa börliga kärrikatyrer rusta till gevärsgång, under det andra uylika gick och postaden, så tänkte jag : O, högvakt! : När vi gått öfver denna -borggärd ock gör hom en hvaltport, var vi ute ur kastelfet. Detta s.k. kastell) som; rättare sagdt, är. em öfre, särskildt befästadStadsdel; ligger på em framskjutande bergpall, som nästan öfverHän