Aftonbladet – 29 november 1859, sida 3

Pligtskyldigast har jag åter genomgått alla befästningarna. Det. nä för oss så ovanliga behaget af en europeisk vagn har lockat oss till åtskilliga färder på de ypperliga bergvägarna på klippan och ända ut till dess sydliTR spets, Europa: Point. En annan gång gick vår färd öfver neutral ground, det flacka och ej breda näs, som sammanbinder Gibraltarklippan med fasta landet. Öfver detsamma har af engelsmännerna anlagts och underhålles en god-macadatniserad väg; men så snart man genomfarit den lilla spanska -staden San Reque, nedsjunker Vagnen ända till hjulnafvet i den obotliga spanska lojbetens ösa.sand, och — — man vänder om! Nästan hvarje afton tillbringar vi en stund på en utskjutande ;bastion, Montague battery kallad, berusande våra synsinnen med den slösande färgprakt, som solnedgången — här mer är någonstädes, tror jag — utvecklar: Himmelens guld och purpur återspeglas af bugten och sundet; Gibraltars-klippan rodnar allt hööre, under det att glöden så småningom -under oupphörliga vexlingar i färg slocknar, ut på dem midt emot belägna gula spanska. sandkusten -och dess begränsande präktiga bergskedjor; längst ner i söder försvinner det klifpiga Afrika i mystiska skuggor. ?) Smärre dikter. ) Folkkomedier.