Aftonbladet – 29 november 1859, sida 3

are, som visar Herkules styrka?? — Svårligen lär väl kunna bestridas, att de sydeuropeiska språkena är rimrikare än våra hordiska. Vidare vet hvar och. en, att, om man i våra språk skrifver rader efter hvarandra med lika antal stafvelser; så kallas ej detta, såsom i Sydeuropa, att skrifva vers, utan hos-oss måste äfven -stafvelsernastidsvärde beräknas. Och likväl, under dessa förhållanden af sträng meter och medellöshet. på rim, -efterhärmar man i våra språk söderns konstiga riniked jor2! — ?Så mycket stöltare må vi vara ofver, att sådana försök hos oss lyckats!? — Ännu en sådan. formsegeroch innehållet är förloradt! — Måhända vore det väl, om den orimmäde versen. kunde hos oss bli litet mera än blott tålds.. Lika okloktsom omöjligt vore dock att utmönstra fifmnmiet, måttligt användt; men månnej, derrimmet stöder, metern -kunde få gå något friare? Ingalunda vore det skäl att fälla in i felet af stafvelseräkning på sydländskt sätt; men måhända-kunde med fördel blicken riktas upp mot högsta norden och isgrå förntiden? Isländska skaldekonsten. låter-. oss höraen vers; metrisk på ett friare och omvexlingsrikare Sätt än vår nuvarande, på samma gång. som. denna skaldekonst, i sin sednare tid af förfall: erbjuder ett varnande exempel.på hvarthän rimförkonstling kan föra. — Såsom en sista antydan-må tilläggas: månne det för norden egna.och. för trokaiska språk så lämpligabökstafsrimmet, allitterationen, borde få ligga såsom ett ödehemman, derföre att dess tegar måhända ej kan bära annat än råg och hafrey under det att man i några drifhus, anlagda bland gråstenarna, söker odla sönetter, ottåverime, canzoner och dylika. palm2täctussoch aloö-arter? Medan jag talar om poesi; rbåste. jag äfven tillägga, att denna konst räknar en mängd utöfvare äfven nu för tiden i Spanien, Jag