Aftonbladet – 26 november 1859, sida 3

ON. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Bänkmännens lista öfver val af en elektor öppnades, och befanns dertill hafva blifvit utsedd hr G. af Nordin. ; Derefter företogs till behandling friherre Focks motion om förändrifigar inom lärarepersonalen vid elementarläroverken, och sedan statsrådet grefve H. Hamilton, med afseende på den sparsamhet, som måste iakttagas, afstyrkt bifall tilldensamma; samt motionären till besvarande upptagit några af hans yttranden, remitterades motionen till statsutskottet. Friherre Creutzs motion om anslag till inrättande af-en hydropatisk klinik i hufvudstaden remitterades till statsutskottet, sedan hr F. 4. Cederschiöld deremot fraräställt några anmärkningar, gällande isyn nerhet den förmenta faran af vaccinationen, hvilken talaren ansåg vara ingen, emedan ingen enda sjukdom kan anses hafva uppkommit af vaccinationen. Hr Stjernefelts motion om telegrafportots nedsättning remitterades till ekonomiutskottet, sedan hr Ehrenheim förklarat att han ansåge det nuvarande portot vara både billigt och af allmänheten erkändt, samt sedan hr tjernefelt förklarat, att han trott telegrafverket vara till för allmänhetens nytta, och icke för att bereda statsverket inkomster. Motionären ansåg dessutom telegramantalets nedgående på flera ställen i riket tillräckligt bevisa att portot är för högt. Hr C. F. Sköldebrands motion om hedersdomstolars linförande inom svenska armen väckte någon diskusI sion, hvilken öppnades af hr O. von Knorring, hvilken uppläste första paragrafen af preussiska armens stadgar för en dylik inrättning, Ansåg motionen tillhöra ekonomiutskottet, och föreslog att ständerna måtte ingå till konungen med begäran om upprättande af förslag till stadgar för en sådan domstol inom vår armå, Hr G. M. Stjernsvärd tillstyrkte motionen i ett längre skriftligt anförande. Friherre Crewz begärde derpå ordet och afstyrkte motionen. Ansåg det beklagligt att en sådan blifvit väckt, men trodde, till svenska armåns ära, att den icke är af nöden. Den skulle göra mera ondt än godt, såsom utvecklande en militärisk skråanda och partisinne. Hvartill tjenar en sådan domstol, då vi hafva lagar och krigsartiklar. Statsverket kar utgifter ändå, utan att betungas med onödiga sådana, och detta förslag skulle alltid leda till sådana: Hr Brakel ville endast påpeka grundlagens bud, att ingen embetsman utan laga dom kan afhändas sin tjenst, och ville icke tillstyrka några undäntag för armåen tvärtemot grundlagen. Hr Dahlman trodde visserligen att motionen icke skulle leda till något resultat, men ville dock afstyrka den, emedan den endast skulle tjena till att ännu mera isolera militären från den öfriga nationen. Ansåg icke förslaget vinna stöd deraf, att dylika domstolar finnas inom preussiska armen, emedan vi med reussen hafva ganska få, vare sig materiella eller moraliska beröringspunkter. Hr Wästfelt förenade sig med den förre talaren. och påminde endast om det öde, som chefernas konduitlistor förut hade. Sådana måste dock upprättas, om en hedersdomstol skulle inrättas. Afstyrkte motionen. Denna remitterades derpå till ekonomiutskottet. Hr C. M. Björnstjernas motion om tillägg till åtskilliga paragrafer af riddårhusordningen, rörande förändring af adelns representationsrätt, föranledde följande diskussion: Hr Stjernsvärd ogillade motionen, emedan han icke ansåg någon riddersman så illa qvalificerad å bildningens vägnar, att studentexamen skulle behöfva ifrågasättas. Ansåg en penningcensus förhatlig, derför att adeln har köpt sin representanträttighet för blod och ädla handlingar; och icke för penvingar. Hr Ehrenhoff ansåg det hafva varit nyitigare om motionen icke blifvit väckt, emedan den lätt kan leda till splittring och oenighet i de vigtiga frågor. som ständerna hafva att afgöra, Ansåg motionen utgå på att utesluta fattigdomen från riddarhuset. Hr Björnstjerna ville i motionärens frånvaro uppträda till motionens försvar. Det är icke meningen att penningen :skall afgöra om representanträtten, utan motionen går ut på att hindra den köpslagning, som så ofta kommit i fråga, då fattiga hufvudmän sålt sin rättighet till fullmäktige. Talaren upptog äfven andra anmärkningar och trodde en förändrings nödvändighet bevisas deraf att samma motion förekommit vid. flera föregående riksdagar, fast under olika former. Statsrådet grefve H. Hamilton ville endast i fråga om studentexamens uppställande som vilkor för representanträttighet erinra om, att den komite, som varit nedsatt i och för läroverksfrågan, föreslagit studentexamens upphörande. Efter ännu några yttranden af hr v. Azxel:on, som opponerade sig emot den föreslagna bevillningen, samt af hr Björnstjorna, som ansåg studentexamen komma att ersättas af någon annan i samma väg, remitterades motionen till riddarhusutskottet. Derefter väcktes följande motioner: Af presidenten Åkerman, om åtskilliga förändringar uti riksbankens styrelsesätt. Bordlades. Af grefve Liljencrantz, 1) om förändringar i privatbankslagstiftningen; 2) om åtskilliga tillägg till bankoreglementet, angående bestämmandet afsedelstocken. Båda dessa motioner bordlades. Hr W. F. Dalman afgaf ett anförande i anled ning af K. M:ts proposition ijernvägsfrågan samt om det blifvande utländska lånet, fondsystemet m. m., samt väckte följande nya motioner: 1. Att i händelse rikets ständer skulle besluta införandet af ett inhemskt fondsystem (hvilket talaren förordade), styrelserna för de under statens förvaltning ställda allmänna kassor måtte förständigas att, i den mån kapitalafbetalningar och räntor till dessa kassor inflyta?eller åtminstone kapitalöfverskott efter årets bokslut uppstå, använda dessa till uppköpande af fonderade räntebärande svenska statsobligationer. 2. Att derestskatten å tillverkning af bränvin vid denna riksdag förslaget varder ökad, jemväl. införselsafgiften å utländska spritdrycker måtte i samme: förhållande förhöjas. Hr finänsministerpjupplyste, att förslaget öfverensstämde med regeringens afsigt. 3. Att den för bränvin och genever medgifna nederlagsfrihet må upphöra. Denna motion understöddes af hr finansministern. 4. Om inskränkning af bördsrätten på landet till säljarnes barn och bröstarfvingar. 5. Om oäkta barns arfsrätt efter modern. 6. Om afskaffande af censuren å teaterstycken på enskilta teatrar, Af grefve C. H. Anckarsvärd, om införande i huf vudstaden af offentliga föreläsningar i till allmän bildning hörande ämnen, samt i sammanhang dermed om statsanslag till dertill utsedde skicklige mäns aflönande. Bordlades. Af friherre A. W. Knorring, om tillverkningsoch konsumtionsskatt å tobak och cigarrer. Deona motion understöddes af professor F. A. Cederschiöld och hr G. Montgomery i sanitärt, af friherre Sprengi porten i statsekonomiskt, och af hr Printzenskjöld i båda dessa hänseenden. Motionen remitterades till bevillningsutskottet. Af professsor F. A, Cederschiöld: 1) om ett anslag af 100,000 riksdaler till inrättande af en vårdanstal: för obotligt sjuka. Remitterades till statsutskottet; 2) om årlig pension af 400 rår riksmynt åt doktor G. A. Silfversparres efterlefvande enka, samt 100 rdr åt hvartdera af hennes trenne barn. Denna motion understöddes af grefve Henning Taube och remitterades till statsutskottet; 3) om understöd för utgifvaren af konversationsoch universallexikon, genom uppköp för statens räkning af 250 ex. af nämnde arbete, för att genom ecklesiastikdepartementets försorg till läroverTan i rikat ntdalac Remitterddae illnninn.