Aftonbladet – 26 november 1859, sida 2

våra förhållanden. Han tillägger, att han dessutom funnit flera på kontinenten i gång varande fabriker för tillverkande af torf, förbättrad och tjenlig gjord för längre transmhet;; — isynd n vid Håspel-j med afseende på det utomo-dentliga: idet att kunna arbeta både vinter och I sommar, och genast lemna ett för transport och förbrukning ypperligt material. Allt synes således vara i ordning för Sverge att gripa sig an med sina stora torfmossar och tillgodogöra deras skatter. En stor mosse, som ger god bränntorf, är en stor rikedom, om man får sluta från de uppgifter, som sakkännare lemnat derom. Kolmassan i densamma: ligger så tätt tillsammans och är derföre så betydlig till kubikinnehåll, att en berömd tysk naturforskare, Curt von Sprengel, beräknat den kunna innehålla mera kol än en fullmogen skog på samma yta, och återvexa fortare. Detta låter så öfverraskande, att några data till kontroll öfver beräkningen torde förtjena tilläggas här. Med sjelfva räkningen kan utrym met icke upptagas; men den som intresserar sig derför skall lätt upptäcka att det tyska resultatet alldeles icke är öfverdrifvet, och att man tvärtom måste förutsätta en på den bördigaste mark vuxen 100-årig granskog till jemförelse, samt att hälften vatten och blott hälften fast dy finnesi mossen, — om icke skogen skall bli efter mossen. Se här dessa data. Hr 4. Grill uppger i sin berättelse från S:t Jean, att man der får af den våta torfven 20 procent torr och koncentrerad, och af denna 45 procent kol, det ena och andra efter volym räknadt. Hr J. A. Ström uppger i sin Handbok för Skogshushållare (2:dra uppl. s. 296), att efter noggrannt anställda beräkningar öfver kolning vid Söderfors ger ved (af hvad träd nämnes ej), i volym räknadt, 38,828 procent kol. I samma handbok (Tab. 10 och 11) upp: lyses, att af skog, vuxen på den bördigaste mark (10:de klassens, får gran inom 80 år, eller emellan 20:de och 100:de året, en tillvext i vedmassa om 14,770 kubikfot på tunnlandet, men tallen blott 11,630 kubikfot. I ett efter fleråriga, på bäjerska styrelsens bekostnad anställda undersökningar utgifvet verk. af en tysk naturforskare) förekomma uppgifter om mossars återväxt, hvaraf vi här skola anföra några få, som synas obestridliga: Brända mossen, vid Rosenheim (i Bäjern) på 1445 fots höjd öfver hafvet, har sitt namn deraf att den för 40 år sedan afbrann, med den derpå befintliga småskogen. Nu (1854) äro alla spår efter branden försvunna och de kolade stubbarnpe öfvervuxna med torfs I Pangerfila vid Rosenheim ha mossbrandens spår försvunnit: redan efter 2 års förlopp: Emellan Olehing oeh Lochhbausen, norr om jernvägen, afbrändes år 1824 en ansenlig sträcka. Inom den eger en bonde vid namn Quirinus Hirschnagel en torftägt. Der befanns, om hösten 1850, att, på den brända platsen, ett 7 tum tjockt torflager hade bildat sig I det sista bland dessa af Sendtner sjelf undersökta resultater var tillväxten bestämd icke blott till tid, utan äfven till belopp, nemligen till 7 tum på något öfver 26 år. Antagom 26!4,, så blir det 21 tam på 79Y, år. eller icke fullt samma tid som ofvan anförts om den svenska skogtillväxten. Klimatet på den så högt öfver hafvet belägna fjellslätten är icke blidare än det i norden; man har alltså här en fullständig grund till jemförelseberäkningen. Enligt hvad som nämnts i det föregående finner man att de stora jordegarne och bruksegarne icke skytt hvarken besvär eller kostnad, för att tillegna vårt fädernesland den utrikes redan så indrägtiga torfbushållmngen i stort. Men den mest vidsträckta jordrymden af här ifrågavarande slag tillhör allmogen; och för att åt egarne af denna jord förskaffa nödiga upplysningar, fordras samma offentliga biträde, som landimätare, skogsindelare och agronomer nu lemna för den jord man hittills räknat ibland den bördiga. För kartläggning, indelning till traktafverkning och ledning vid tillgodogörandet fordras här mossmätare, mossindelare och — hvarför icke telmonomer, efter man nödvändigt tycker sig böra begagna s. k. klassiska titlar för svenska landtmannabestyr. Men frågan skrider här utom den enskilta företagsamhetens krets och inpå statens; man kan emellertid knappast betvifla det allmännas mellankomst vid en i statsekonomiskt hänseende så vigtig angelägenhet. Det enklaste vore väl att de förstnämnda: funktionärerna äfven kunde vid behof öfvertaga de tre sistnämndes göromål, naturligtvis efter dertill nödiga förberedelser, ).8. 648 i Die Vegetationsverhältnisse Sädbayerns, nach den Grundsätzen der Pflänzengeographie und mit Begugnahme auf Landescultur, geschildert von Otto Sendtner. Mit 18 Holzschnitte, 9 Tafeln und 1 Charte. 910 sidor i imperialoktav. Mänchen 1854. Kurir från Paris. Den 18 November. Innehåll: Kejsarens trollbössa. — Sånggudinnan på taburett. — Edmond About. — Kejsarens tigande vältalighet. — Det italienska kriget uppfunnet mellan tvenne civaretter. — Krigsuniform för Kina.