Aftonbladet – 25 november 1859, sida 3

nas sida för att befordra produktionen och gifva åt densamma allt det stöd, som genom statens medverkan kan erhållas. Särskilt anser jag mig dock böra yttra, att förslagen om stohållningar och racehingstars inköpande icke torde böra påräkna någon framgång. Öfriga anslagen under denna titel torde hufvudsakligen komma att bero af en jemförelse till vigt och nödvändighet mellan dem och de fordringar på statskassan, som innefattas i den kongl. propositionen eller eljest genom enskilta motioner väckas. Sjunde hufvudtiteln. Rörande de flera under denna hufvudtitel förekommande embetsverk, åberopar jag mina framställningar om de allmänna grunderna för löneregleringen. Då likväl tvenne af samma embetsverk, nemligen postverket och tullverket, icke hittills i afseende på löneregleringar varit ställda under rikets ständers föreskrifter, men ingen anledning förefinnes, att de löneregleringar, som under de sednaste åren blifvit för dem af K. M:t framställda, böra bibehållas, såvida lönerna för alla. öfriga embetsverken komma att nedsättas, torde rikets ständer finna sig föranlåtna att åstadkomma en dylik nedsättni belst de åsigter, regeringen i fråga om Jöneregleringarne uttalat, eljest konseqvent komma att leda derhän, att tjenstemännen vid de ifrågavarande s Sverken försättas isen bättre ställning än de oaktadt kunskaper och insigter icke företrädesvis inom dessa förvaltningar äro erforderliga. Hvad särskilt beträffar tullverket, så torde, tiden nu vara inne, att löneregleringar inom detta verk unlerställas ständernas pröfning, helst utgifterna derför växa i en betänklig grad. Derigenom kunde ock behofvet att ställa tullverkets hela anslag på förslag upphöra, och endast den andel i tullverkets iukomster, som må anses böra tillkomma tjensteniinnen, upptagas såsom förslagsanslag. Kontrollen öfver ett sådant förslagsanslag är så enkel, att detsumma icke medför någon olägenhet, men då samtliga utgifterna bero af styrelsens. förfoganden, kan kontrollen öfver dem omöjligen af rikets ständer handhafvas. Åttonde hufvudtitetn. Anslagen under denna hufvudtitel kunna i het icke undergå någon väsentlig nedsättni: lönerna vid elementarläroverken, till följd reglering, som sistlidne riksdag vidtogs, måst. uppföras på ordinarie stat. Der deremot löneför! öjningarne endast blifvit för den löpande statsregh ringsperioden beviljade, är en nedsättning, i likhet ed den, som öfriga tjenstemännen få vidkännas, så myc ket billigare som mängden af dessa löner af ständerna höjdes icke obetydligt öfver hvad reger.ngen, efter pröfning af behofyven, föreslagit. Det belopp, regeringen då fordrade, kommer ändock i de flesta fall att i det närmaste bibehållas. Ehuru styrelsen icke nu framlagt till ständernas pröfning någon plan för den medicinska undervisningens ordnande, hvärom ständerna begärt förslag, som framdeles under riksdagen torde vara att vänta, har den dock fordrat åtskilliga cnslag, som afse medicinska undervisningen vid akad erna i Upsala och Lund, äfvensom vid Carolinska institutet i Stockholm; dessa anslag öfverensstämma med de fordringar på dessa läroanstalter, hvilka följa af ett förslag, som af särskilta komiterade blifvit uppgjordt, dock endast i ändamål att tillämpas intilldess, enligt komiterades åsigt, den medicinska undervisningen i sin helhet kan blifva öfverlemnad åt ett enda medicinskt läroverk, inrättadt i Stockholm. Rikets ständer lära således icke kunna undgå att nu bestämma, huruvida en utvidgning af och tillökning i de medicinska läroanstalterra i Upsala och Lund bör ega rum, oaktadt den öfvervägande meningen bland de sakkunnige uttalat sig för ett enda läroverk för den medicinska undervisningen. Att denna icke kan undvara en anstalt sådan som Carolinska institutet, är af alla enhäliigt medgifvet; och deraf följer således, att om endast ett läroverk skall finnas, detta måste grundas på en utvidgning af institutet. Ehuru nu skälen för bibehållande af de medicinska fakulteterna vid universiteten må vara sådana, att någon tvekan hos en och annan kan uppstå, om icke landet genom fakulteternas indragning möjligen skulle komma att, såsom påstådt blifvit, afsäga sig den hittills icke uppnådda äran att gå i spetsen för den medicinska vetenskapens utveckling, kan dock icke något tvifvel förefinnas derom, att ett läroverk, inrättadt i enlighet med komiterades förslag, skall bringa läkarekonsten här i landet till den höjd, som konsten någonstädes innehar, och attlandet derigenom och endast på detta sätt kan blifva försedt med kunnige och erfarne läkare. Från denna synpunkt, äfvensom från den rent statsfina:-siella, torde frågan både böra pröfvas och komma att af ständerna bedömas, och det är derföre som jag tror, att interimsförslaget, som krifver ökade kostnader, utan att lemna garantier för unpnående af nyssberörde ändamål, icke kan möta särdeles bifall. Jag tillåter mig ur det betänkande, som af de ofvan omförmälde komiterade blifvit afgifvet, anföra hvad som vid frågans bedömande synes mig särskildt lämpligt att bestämma till icke sakkunnige representanters mening. Komiterade yttra: Att ett land, så ringa befolkadt som Sverge, eger tre fullständiga medicinska läroverk, torde med skäl kunna anses som mindre välbetänkt, då 1. ex. Frankrike, med 10 gånger så stor befolkning och vida rikare resurser, ej har behof af flera. Det förefaller äfven orimligt, att för det jemförelsevis ringa antalet medicine studiosi i vårt land antagligen icke öfvev 200 underhålla tre sjelfständiga läroverk. Statens kostnader i och för medicinska undervisningen skulle icke obetydligt förökas, för att sätta läroverken i stånd att meddela -en någorlunda fullständig undervisning, utan att doek ändamålet, annat än i ofullkomlig mån, vinnes. Så blifver t. ex. detloundgängligen erforderliga lärareantalet, äfven efter den allra måttligaste beräkningsgrund, ökadt till 41 från 30, som det nu utgör. Om det redan nu visat sig omöjligt att hålla vissa lärareplatser, särdeles vid universiteternas medicinska fakulteter, ständigt be satta, så skulle detta i än högre mån blifva händelsen, om lärareplatserna så betydligt skulle ökus., Såsom följd af sin framställning föreslå komiterad natt med indragande af såväl de vid universiteterna i Upsala och Lund befintliga medicinska fakulteter, som af K. Carolinska medico-chirurgiska institutet, ett enda medicinskt läroverk inrättas i Stockholm, för hvars behof således alla de vid ofvannämnde undervisningsanstalter befintliga inrättningar och materiella hjelpmedel, så vidt möjligt är, skulle komma att användas., Jag skulle för min del ingalunda draga i betänkande att tillstyrka antagande af aetta komiterades förslag; men anser mig böra afvakta det svar regeringen sannolikt finner: sig förbunden att lemna på ständernas framställning om ett förslag till den medicinska uncervisningens ordnande. Hvad jag emellertid anser icke böra ske, finner jag mig böra uttala, och det är att, förrän regeringens förslag blifvit framlagdt och pröfvadt, bevilja anslag till löner i enlighet med den för undervisningens interimistiska ordnande uppgjorda plan, om än tillfälliga anslag för planens tillämpning, efter det den blifvit godkänd, må komma att lemnas, intilldess undervisningen blifvit definitivt ordnad; likasom ej heller de öfriga anslag för bygnader och mera sådant, som med interimsplanen haiva sammanhang, böra beviljas, om de ock vid denna riksdag framträda i nog blygsam form.