Aftonbladet – 24 november 1859, sida 3

— Ridderskapet och adeln. Öfverläggning om Jernvägspropositionerna. Grefve v. Seth förordade uti ett skriftligt anfö rande den södra jernvägens dragande genom Lagaä dalen. Denna väg vore den kortaste och komme att genomgå Tabergs malmtrakt, hvars. jern har egen skaper, som sätta det framför de flesta andra svenska stämplar. Jernhandteringen representeras der af 13 masugnar: och 32 stångjernshärdar. Tillverkningen är icke stor, men orsaken dertill ligger i bristen på kommunikationer. Skogstillgången är särdeles ymnig, uppgående till omkring 355,137 geometriska tunnland. Att folkmängden är större i denna trakt än den, der södra banan nu blifvit föreslagen att gå fram, kunde talaren styrka med bevis. Inom hela landet kan icke någon linie uppletas med den trafik som Lagaådalens erbjuder; den leder äfven förbi Wernamo och Ljungby köpingar, som äro:kända för sin lifliga rörelse. Grefve Taube hade med tillfredställelse genömläst den köngl. propositionen i hvad den rör den vestra stambanan och gillade äfven den förändrade riktningen för södra banan. Jönköping är dock en så vä sentlig ändpunki, att vestra stambanans sammanbindande dermed bör anses af högsta vigt. Om södra banan ej hinner till Salens norra ända, är ej af så stor betydenhet som att Falköping-Jönköpingsbanan fulländas. Talaren hade med ledsnad sett, att någon räntegaranti åt banan mellan Upsala och Stockholm icke föreslagits, hvilket ej varit förenadt med risk; man kunde gerna hafva uppskjutit någon mindre sträckning. på södra .banan, så hade staten i dess ställe .haft 6 mils jernväg på Upsalalinien. Likaledes borde Boråsbanan hafva erhållit understöd. Anhöll, att rikets ständer måtte besluta att till Falköping-Jönköpingsbanans fullbordande måtte anslås 3,358,520 rdr, eller det belopp jernvägskomiten ansett erfordras. Grefve Ugglås gillade i allo den i den kongl.propositionensuttalade åsigt, att de medel som af staten kunna lemnas, böra uteslutande användas för de banor, som blifvit påbörjade. Frib. Raab hade vid föregående riksdag ifrigtyrkat på undersökning af Smålandslinien. En sådan har försiggått och framkallat ett annat förslag än förra riksdagens; ;Grefve v. Seths uppgift, att träkten kring Lagaådalen skulle vara folkrikare, är ej öfverensstämmande med rätta förhållandet, som äfven, inhemtas af. komitens betänkande. Den nuföreslagna banan eger den fördelen att föranleda en lättare sammanbindning med östra stambanan. Personaltrafiken blir naturligtvis alltid större pi den öst ligare linien. Dessutom fordrar rättvisan att jernvägen drages någorlunda midt i landet. Statsrådet grefve Hamilton: Det var klärt att man vid: sista riksdagen, då dittills skedda undersökningar icke gåfvo vid handen möjligheten att från vestra stambanan komma ned till Jönköping, icke hade att välja annat än linien utefter Lägaådalen. Redan då kände man likväl till att den vestliga riktningen förde genom en mindre fruktbar trakt, men svårigheterna att leda jernvägen till Jönköping -visade sig.så stora; att.man. ansåg denna stad böra genöm en bibana förenas med stambanan. Noggran nare undersökningar hafva nu ådagalägtmöjligheten af jernyägens dragande till Jönköping: Hvadangår deninu föreslagna riktningen för södra banån, så visar en blick på komitens karta, att den östliga delen af Småland är mera odlad och befolkad än de vestliga och mera i stånd till utveckling af jordbruket.! Det är mera skäl att de provinser, som Kifva export på Östersjön, komma i åtnjutande af de fördelar jernvägen skänker, än de, som stå i lätt kommunikation med, Vesterhafvet. Beträffande yttrandet att ett större anslag bör läggas till Falköping-Jönk piogsbanansfullbordande, så kan ej nekasatt. Jönköping-är en vigtig handelsstad och förbindelsen med Göteborg önskvärd; men Jönköping bar en stor då af året obehindrad förbindelse med Göteborg, äfvensom ide flesta varor, som föras från den, förra staden tvingas att gå sjövägen, emedan det skulle blifva för dyrtiatt fortskaffa jerns och trävaror på jernväg. S som Äänkomst för stambanan blir Falköpings-Jönkö pingåbanan ej af särdeles! vigt. Sjön Salen,har och för sig icke någon. betydelse, derföre omtal också blott trakten till Salen, emedan mån då är inne idet bördiga Småland. Vigtigast är att frde redan påbörjade stambanorna: färdiga En, tala hade! uttryekt :sinledsnad -deröfver: att reger Av et-Böen RU attan ANNE NER TAMARA a