Aftonbladet – 24 november 1859, sida 3

fjicke beviljat medel till understödjande af enskilda 1 I jernvägsföretag, men fråga är, om man verkligen t leger större kapital att använda än som K. M. nu tå föreslagit för stambanorna; och om det är skäl att I dessa medel splittras. j Frih. Stael v. Holstoin såg icke något skäl hvarföre man skulle frånträda det förra förslaget i afseende på södra stambanans dragning genom Småland. Det dröjer derigenom längre innan man med anläggningen hinner till Jönköping, oeh kostnaden blir större. N Grefve Taube. Det är sannt att Jönköping har vidsträckta sjökommunikationer, men komiten sjelf yttrar såsom ett skäl för stambanans ledande dit, Jönköpings förträffliga läge vid en sjö, som genom Göta kanal står i förbindelse med båda hafven och isbelägges långt sednare än nämnde kanal, så att varor från Wetterns stränder, om de vid Jönköping träffa jernvägen, kunna begagna densamma till Göteborg, sedan -kanalfarten upphört. Om södra banan drages till sjön Mörten, skulle den uppfylla sitt ändamål lika väl som om den ledes till Salen. Vidhöll sitt yrkande. Den kongl. propositionen remitterades till statsutskottet. Derefter föredrogs Kongl. Maj:ts proposition: om anskaffande af medel för fortsättning af statens jernvägsbygnader, och uppträdde dervid först General Lefrön, som uti ett skrifiligt anförande uttryckte sina åsigter i finansläran, särskildt med afseende på det ifrågavarande ämnet. Hela finansläran hvilar på en enkel grund; som heter ärlighet. Rikets ständer böra i enlighet med denna grundsats besluta: Tatt icke ett-enda öre af den under åren 1857—58 och 59 till bankens disposition reserverade bankovinst får användas till statens utgifter, vare sig förestående jernvägsanläggningar eller andra behof;yatt I nämnde bankovinst uteslutande användes tillbankens ordnande på ett sätt, som tryggar dess bestånd: för all framtid; hvarigenom .eganderätten i landet ensamt kan skyddas. -Talaren hade hemtat ytterligare stöd för denna sin åsigt i motiverna till Koi M:ts proposition. Han måste emellertid opponera sig att någon del af bankovinsten användes till inköp af inhemska obligationer. Inhemska statsobligationer äro alldeles oandvändbara till betryggande af realisation, utländska äro de enda dertill tjenliga. En reservfond bör. bildas af utländska räntebärande. papper, som genast kunna i silfver förvandlas. Ett. sådant förfarande stärker landets kredit.. Det vid -sednaste riksdag upptagna temporära lånet bör betalas på sätt KE. Maj:t, föreslagit. Hr .orman instämde i förslaget,att riksbanken skulle öfvertaga 6 millioner af lånet, men ansåg äfven att det icke borde ske genom uppköpande af inhemska statsobligationer. Ändamålet vinnes säkrare, om banken öfvertager hela beloppet af de lån; som göras utrikes, hvarigenom den äfven förstärkes, Försöket med det inhemska fondsystemet trodde tal. ej skola lyckas, man hade en gång förut, då det var godt om pengar gjort enahanda försök, men misslyckats, hufvudsakligen derföre att obligationerna voro ouppsägbara på låntagarens sida. Ett fel var att densumma, som skulle anskaffas, fördelades i så många slag af län. Om skadan af att staten på en gång upptoge flera lån och derigenom konkurrerade med sig sjelf hade tal. shaft erfarenhet vid anskaffandet af förra jernvägslånet. Bäst vore att på en gång upptaga det lån, som erfordras för de påbörjade stambanornas fulländande. Vi komma icke att vid nästa riksdag sluta med upplåningen, utan-vilja väl skörda frukterna af banorna i sin: helhet. Man stärker icke statens kredit genom att oupphörligt göra nya lån. De årligen förnyade hypotekslånen hafva isynnerhet skadat landets kredit. Tar man derföre på en gång lån för de stora banorna, erhåller man jemväl lindrigare vilkor. Vid dess uppgörande kan man betinga sig obligationernas ställande i såväl utländsk som svensk myntsort, och att en del deraf hålles svenska allmänheten tillhanda, så att den, som dertill vore i tillfälle, kunde. få placera sina penningar. Friherre Sprengtporten hade af. grannlagenhet icke begärt attobans motion, som i det närmaste öfverensstämde med den kongl. propositionen, samtidigt företogs--till pröfning,. samt ansåg sig derföre icke heller böra upptaga hr Akermans anmärkningar förrän vid nämnde motions föredragning. Hr Gripenstedt. Den förste tal. hade gillat den grundsats, som Kongl. Maj:t i sin proposition uttryckt, eller att bankovinsten borde användas till bankens konsglidering, men icke ansett åtgärden fullt betryggande, derföre att reserffonden till en del skulle bestå i inhemska statsobligationer. Han har äfven an: sett att detta mål säkert skulle vinnas, omman valde utländska statspapper. Tal. deremot trodde att svenska statsobligationer, ställda i utländsk myntsort och på utländskt språk, med kurs på utländsk marknad, skulle, derest de finnas i svenska bankens ego, kunna på utländska börser säljas med till och med större framgång än utländska statspapper. Med våra politiska förhållanden kan man förmoda att svenska statspapper, när de blifvit kända, underkastas mindre fluktuationer -äl andra: Äfven hos-de bäst kända statspapper har denna fluktuation varit betyd? lig. Engelska consols: hafva haft en kurs, som varierat mellan 113. och 47. Hos de franskå statspappereren har kursskilnaden varit större. Det är icke längre sedan än 1848, då de voro nere till 38; 1852-stegodetill 87, och i detta ögonblick stå de till-70. Häraf synes; attistörre trygghet och användbarhet i och för afsättningen, i händelse af behof, hos dessa papper icke existerar, och att följaktligen det är mera fördelaktigt att använda våra stätsobligationer, då räntan äfven tillfaller landet. Förslaget att använda bankovinsten till inköp af utländ ska statspapper beror dessutom icke på fri vi utan i hvad mån vexeltillgång finnes. Beträffand utsigten af framgång för den inhemska upplåningen, så kan visserligen ingenting med visshet förutsägas: men den summäy, som ifrågasättes, är så liten, att då man tari betraktande de kapitaler som finnas i bankerna insatta -på depositions-samt upp-och afskrifningsräkning, torde det väl icke vara otroligt att ett så ringa kapitalöfverskott som det påräknade erhållas. I närvarande ögonblick . finnes nemligen i Stockholms efskilda bank insatta på uppoch a skrifningsräkning mer än 3 millioner, och på depositionsmer än 5; de öfriga bankerna hafva äåfven på uppoch afskrifningsräkning omkring 4 millioner, och på deposttigna 2, och riksbanken har något öfver 3 å 4 på uppoch afskrifningsräkning, och på depositions3 millioner, sammanlagdt mellan 19 å :20 millioner. Ett disponibelt kapitalöfverskott synes således finnas på flera händer, och då nu tillfälle gifves att nedlägga det i inhemska fonder, torde det måhända begagnas. Äfven om så icke sker, kan det ej skada att hafva gjort ett försök, synnerligast då man för utsatt ; och gjort anordningar, för den händelse vit det skulle misslyckas. Att upptaga hela det lån, som -erfordras-för.de-stora banornas fullbordande, på-eu gång, kan hafva sina fördelar; men är det skäl avt förbigå den utväg, som erbjuder sig att småningom införa det efterlängtade iohemska fondsystemet. Fler personer med insigt i dessa ämnen dela den öfve msn