Aftonbladet – 24 november 1859, sida 2

bn le SR a tra ab po a a na RE faller öfver lord Palmerston eller någon an nan engelsk premierminister, af hvilken följaktligen äfven vi skulle då komma att bero. Den tid kan således stunda, då vi antingen måste uppoffra en gd vinstgifvande företag, hvartill ångkraft och bränsle för godt pris äro oundgängliga, eller ock nödgas slösa med vårt skogstörråd i ett omfång, som skulle. hota sjelfva vilkoren för landets od ling och hvardagslifvet: trefnad — ty hvad vore Sverge utan annan tillgång på spanmål, bete och bränsle, än den, som kala hedar, liknände Westergötblands svältor och Smålands ljungfält, erbjuda, sedan den skog, som fordom gaf dem skygd och bördighet, hunnit uthuggas? Under sådana förhållanden kan man ej annat än med glädje helsa de ansträngningar, som åtskilliga fosterlandsvänner egnat åt Sverges bränntorfslagers tillgodogörande på fullkomligare vis än hittills, eller i likhet med hvad redan flera år egt rum i Irland, Frankrike, Tyskland, och på den sednaste tiden äfven i Ryssland. Af de genom dessa bemödanden uppnådda resultaterna har man haft tillfälle att se märkvärdiga -vedermälen, bland: annat i de prof på torfbränsle, som varit framlagda vid jernkontorsriksdagen och åtskilliga landtbruksmöten innevarande år. De voro sådana, att i fall de icke varit försedda med påskrifter om härkomsten, skulle flera bland dem icke kunnat anses hemtade ur någon svensk torfmosse, utan ur någon af Englands bästa stenkolsgrufvor. Men — skall man kanske fråga — hvar finnas dessa underbara mossar, som lemna stenkol i stället för torf? Icke måtte de stå att upptäcka i Skånes bekanta torfgropar, eller i de få bränntorfslager, som hittills anlitats i andra Jandsorter? Jo, de-finnas -både der och i: de flestabland Sverges öfriga trakter, och på sträckor om många qvadratmils vidd: Men de ha hittills ådragit sig föga eller ingen uppmärksamhet, derföre att man antingen icke vetat att de innehålla bränntorf, eller, om man vetat det, icke egt något begrepp om huru denna bränsletillgång skolat beredas till just de behof; som ou företrädesvis äro i frågaj. eller för ångmaskinerna och jerntillverkningen.; Pålandt-: mäterikartornas graderingslistor: ses..de vanligen upptagna bland så kallade impedimenter (hinder) och följaktligen såsom saknande allt värde .— seller rättare så-om innebärande ett afdragsbelopp : från det öfriga egendomsvärdet. Merändels bestå de af sådana kärr och mossar, som hvarken bära -skog eller till höskörd tjenligt gräs, och dessutom äro . genom sin djuphet och löshet otillgängliga för både höfångst och bete, men tillika sakna möjlighet, till aflopp; således till det enda medel, som. hittills ansetts brukbart att förändra deras natur. I sitt närvarande skick äro de ofta frostnästen, som genom sina kalla dimmor hindra växtligheten, och i de norra orterna påskynda de för skördens. mognad der så fruktansvärda nattfrosterna. I dessa ofruktbara och förderfliga gungflyns djupa dy ligger likväl ej sällan en dyrbar skatt. af. bränsle förborgad, som endast påkallar tjenlig behandling för att, kunna begagnas. Första vilkoret är emellertid -att veta på förhand när en sådan skatt verkligen finnes i en gifven trakt, och i sådant fall om den lönar mödan att tillvarataga. De. vidsträcktaste rönen i detta hänseende ha hittills gjorts utrikes, och man nödgas derföre ännu som offast att i utländska skrifter leta efter de kännetecken, som vid bränntorfslägers efterspårande säkrast tjena till ledning: Lyckligtvis )ha en del af dessa skrifters författare sjelfva besökt Sverge och svenska torfmossar, och andra ha behandlat: förhållandet i sådana fjelltrakter, :som, ehuru belägna utrikes, likväl äro genom sin höjd öfver hafvet blottställda för ännu strängare vintrar än vår nörd, öch visst) icke Kunna täfla meå vårt land i bördighet. : Det blir :härigenom! mindre -otillförlitligt än man vid första påseendet kunde tro, att härom, så väl som om torfhushållningen i det hela, taga äfven def utländska erfarenheten till råds: . s Kärr, träsk och mössar kunha i allmänhet innebålla;. torfbränsle; men man har största kanledningen att söka det i sådana sanka trakter, som äro höljda af livitmossa (Sphagnum), emedan detta.; mösslägte väsentligen bidrager till bildningen --af dylikt: bränsle genom sin förmåga att likt en svanp, och i ännu högre .grad. än: den, suga åt sig vatten samt skydda multrande växtämnen emot luftens åtkomst på ett sådant sätt, att deras kolhaltiga beståndsdelar bibehålla sig i fast form och icke få tillfälle att medluftens syre förena sig till kolsyra och skingras såsom..gas i atmosferen. Der nederbörd eller källdrag sakna aflopp och bilda stillästående vattensamlingar, innästla sig i dessa pölar först en mängd alger, konferver, 0. s. V., simma likt-ett grönt slamm uti och ofvanpå vattnet, föröka sig snart genom utgreningar, sjunka vid sitt förvissnande till sumpens botten och dana det första dylagret; Samtidigt med dem, men oftast efteråt, infinna sig något större vavtenväxter (Potamogeton, Alisma,Hottonia, Callitriche, Sparganium, yriophyllum m. fl.); vissna och sjunka samt föröka bottnens dy. Denna blir sedan jordmånen för andra och torfbildande växter. Flera arter grenmossa (Hypnum) och hvitmossa visa sig med detsamma, och bilda småningom, medelst sina många grenar, blad och rötter, ettsvampåktigt hölje öfver hela ytan, och oftast utan fäste vid bottnen, när denna befinnes på stora afstånd från ytan, eller, med andra ord, der träsket är djupt. Sedan dessa hunnit utbreda sig, går torfbilningen skyndsamt. På mossmindre hvad vi skulle kalla ruskigt. Men al MAT GT dare tm: nal stava dun std Ben hal