Aftonbladet – 19 november 1859, sida 3

TO Ridderskapet ooh adeln. (Kl. 10 förmiddagen.) Ståndet underrättades af landtmarskalken om att H. M:t kohungens svar på kröningsadressen varit, att H. M:t framdeles under riksdagen ämnade utsätta tid för kröningen. Sedan frih. R. Cederström och frih. Sprengtporten förordat borgareståndets förslag till kondoleonsadress till H. M:t enkedrottning Josefina, antogs detamma af ståndet. Derefter företogs till behandling grefve Adlersparres motion om biskopsembetenas indragning, hvilken föranledde en diskussion; uti hvilken deltogo frih. R. Cederström, grefve Henning Hamilton, frih. Creutz, frih. 4. Raab och motionären. Greftve Adlersparres dermed sammanhängande motion om pensionering af ålderstigna prester framkallade en diskussion, i hvilken deltogo frih. Cederderström, hr C. Tham, grefve Hamilton, frih. Creutz, frih. Stael von Hölsten och hr gr Båda motionerna remitterades till ekonomiutskottet. Vi återkomma framdeles till närmare redogörelse för öfverläggningarne. Diskussionen rörande hr v. Schwerwns. motion om reorganisätion af riksbanken öppnades af friherre Knut Bonde med ett längre; med mycken uppmärk samhet åhördt föredrag; uti hvilket talaren kastade en granskande öfverblick på landets penningväsende, industri och finansiella ställning, samt slutade med att förklara sig anse motionärens förslag i mycket förträffligt, men kunde itke dela hans åsigter ifråga om banken, hvilken talaren ville skulle förtfara sådar söm den äf ålder varit; förklarande den vara en i allö erkänd god institution, om också icke med nutidens fordringar fullt öfverensstämmande. Derpå uppläste hr Ehrenhoff ett anförande, -hvaruti han ingick i en kritik utaf motionärens förslag, hvilket af honom icke kunde gillas. Frih. Sprengtporten begärde derpå ordet och anhöll, aft baron Bonde måtte till trycket befordra sitt sakrika anförande, på det att detsamma måtte blifva kändt af helå representationen och allmänheten. Hr RB. T. Cederschiöld anhöll, det motionären måtte ut sitt förslag borttaga tvenne punkter, hvilka, enligt talarens mening; innehölle grundlagsändringsförslåg, hvilka; enligt grundlagens föreskrift, böra i konstitutionsutskottet framställas. V Hr Flach fann mycket af hvad motionären föreslågit vara ganska behjertansvärdt, och trodde en refotm af bankstyrelsen så mycket nödvändigare, som mån tror sig veta, att bankens vexelhandel bedrifvits på ett sätt, som ej kunde betecknas annorlunda äd som vingleri. Frih. von Schwerin uttalade sin tillfredsställelse med den uppmärksamhet, som lemnats hans framstälda mötion, samt bemötte några af hr Ehrenhoff gjorda anmärknivgar, och slutade med att begära remiss till vederbörligt utskott, enär han trodde, att bankofullmäktiges bibeKållande vid styrelsen skulle görå alla grundlagsändringar öfverflödiga. Grefve Liljencr antz och i viss mån äfver hr Mannerskantz understödde motionen: Hr Cederschiöld amhöll att bankoutskottet måtte åläggas noga undersöka, huruvida den beskyllning för vexelhandelns orätta bedrifvande, som blifvit bankofullmäktige gjord; är grundad eller icke, Uti denna begäran instämde hr Liljehöök. (sjelf baukofullmäktig), hvilken ansåg dessa beskyllningar rark af den art, att de måste vederläggas eller bevisås. Sedan flera talare uppträdt i fråga om motionens formella behandling; remitterades den, på framställd proposition, till bankoutskottet; mot hvilket beslut hr Cederschiöld reserverade sig. Frih. von Schwerins andra motion om bokskulders och handtverksråkningars mistande af laga kraft efter öfver en månads tid, remitterades utan diskussion. Vid remissen af friherrarne Creuz och J. Ahlströmers motioner förekommo åtskilliga mycken munterhet framkallande yttranden, till hvilka vi återkomma. i Prosteståndet Efter föredragning till remis8 af doktor Sandbergs motion om förändring? i åtskilliga delar af bränvinsförordningen yttfade sig prosten Modigh; doktörernä Björling och Gumelius, dervid de hufvudsakligen ried sina anmärkningar! vände sig emot motionärensförslag! att betaga städerna rättigheten att odeladt disponera. V, caf försäljningsafgiften. I samma. syftning talade äfven doktor Sävej söm för öfrigt understödde motionen.! Prosten Carlander yrkade obetingadt bifall till motionen. I sammanbatig härmed afgaf doktor säse mötion om förbud, under vissa vilkör, för försäljning af bränvin under marknad i stad samt; äfvenledes vilkorligt, förbud mot utskänkning om: sönoch helgedägår. Kyrkoherden Olferströms motion om införande af förlikningsdömstolar understöddes till sin syftning af bisköp Björck och doktor Sandberg: Remitterades till lagutskottet. I nlighet med borgareståndets. gjorda inbjudning, antogs dess förslag till kondoleansskrifvelse till enkedro tbing. Josefina. Pröbsten EHainuelssons i förta plenum : väckta motion om. utvidgad rätt för församlingaroe, att. vid prestval kalla fjerde profpredikant,soblef, ec NR a Trend AS ATT FMIS OMR på, såsom åtskilligt litet, misstänkt fäsk; bitar ar ett oskött, så urkoktoatt det nästan kunde betraktäs såsoni ren: fibrin eller; trådämne; och slutl:s en mängd ofantligt stora och myck-t hår ter ( arbanzos) samt lök. kål och diverse uvvar detta visser: liged iögentisg läckert; men som matlusten änna va leles orörd, så smakade detta fat cj :, och. humöret; som sjunkit. något. ma försökena, -att-svälja soppan; steg upp så triumf Jur söppköttet! För att än ytterligare stegra denna goda stämning, föreslog jag att fylla våra glas med vinet framför oss. Med minnena från min förra resa ; Spanien: Sevillas Xeres och Manzanilla, M Halagaseco och dulce ock framförallt Cast:l ens Valdeperas, byilket detta vårt bordvin, till purpurfärg. liknade, väntade sig min gom em sydländsk njutming ; men äfven mig väntade em öfverraskning! Underligt nog! Vid första försöket ville jag ej tro det —— vid det: vidråc vac det dock oförnekligt,.. och. vid det tredje satte jag glaset ifrån! mig: —— sake: var afgjord, det var ej-längfe besynterligt, hvarföre man iBarcelona . ej. ser ,till några, -.ordentliga7,apoteker, vingårdarna förser staden med öfverflöd af mixtur! — Nå, man. kan, väl lefva. utan vin, för en gång, ehuruw det förefaller litet tomt vid en middag:i södernt der man småningom vänjer sig wid demnföreställningen, att vin och mät nästan ovilkorligen hör tillsammans! Men man kan ju dricka vatten! Jaså, vattnet tycks. vara kokt. åtminstone :olkokt, och är ännu bra varmt. Muchaeho då mi usted una botilla de agua friar (efter ordena: Gosse, if mig, Ers nåd, en flaska kallt vatten — å vy. 8. kylt med .snö); men det enda kalla jag fick var ett kallt svar: no khäy frio antes de la noche. (Det finns ej något kallt — med snö kylt — förr än Om aftonen). — Vi försökte då utvägeh att reqvirera en butelj äl