Aftonbladet – 19 november 1859, sida 2

affären. Nu låter man berget kasta sigihafvet och bilda den tredje, under byggnad varande hamnen, och på den jemnade platsen skall sedermera växa upp en hel ny stadsdel! Sådana der lyckliga. tärningskast i spekulationsväg hör man jJemt och ständigt omtalas i Frankrike. Också drömmer ständigt alla fransmän om att så der i hast göra förmögenhet — och alla fransyskor med! De sednare, ehuru i sitt hjerta oftast lika hårda som trots nånsin berget i Marseilles, befitins derföre också i allmänhet lika lätta att demolir,, om man blott har pengar. — Denna hetshunger efter pengar gör också, att i Frankrike landtbrukets , och i allmänhet landtbygdens, framsteg ingalunda motsvarar städernas. Till städerna önskar sig alla, till de stora börslotteriplatserna. — Vinningslystnaden är i allmänhet en nyttig sak och en af civilisationens kraftigaste -häfstänger; men i Frankrike är den stegrad till ett krampaktigt högtryck. Det är i min tanke någonting osundt i Frankrikes så väl moral som ekonomi, att icke nämna politik. Det enda, som icke är anfrätt, är det krigiska modet. : Skall detta rädda Frankrike så länge; att ny helsa ;hinner uppkomma? — Äfven i det gamla Rom öfverlefde krigarmodet länge alla andra grundsatsers och egenskapers kallbrand. Barcelona den 10 Sept. 1856. Landning i Barcelona. — Fonda de Oriente., till Bareelona efter on stormig 22 ur verfart. Vid land: stigningen uppstod ett förfärligt oväsen, för en nordbo en half revolution, till den grad slets man om oss och våra saker under det vildaste skrik och gestikulation; knifvar började t. 0. m: skymta, och hvem vet, hur det slutats, om ej en carabinero med spändt gevär infunnit sig ochEställt sig helt lugnt att åse saken; Folket fann då för godt attändtligen tillåta 05s komma upp i en af de om-. nibusar, hvilkas besättningar kämpade om oss. På en estra-knagglig kaj bar det af till la AduaDen 5:te Sept. anlände vi