Aftonbladet – 18 november 1859, sida 3

RNE ÄN RR RE NE inom hvarje bland komitens egna valda ledamöter, utan afseende på stånd eller klass, men deraf i stad minst en skulle vara löntagare samt å landet minst en löntagare eller näringsidkare. Af dessa skulle, såsom hitintills, konungens befallningshafvande ega utse det stadgade antalet; dock så, att minst hälften vore egare af fast egendom och de öfriga utgöras af ett efter beskattningens belopp och mängden af de skattskyldiga lämpadt antal dels näringsidkare dels löntagare. Landshöfdingen skulle vara sjelfskrifven ordförande, men icke få deltaga i besluten. Är landshöfdingen hindrad, skulle K. M. förordna ordförande. Vid de fall, då pröfningskomiten höjt bevillningsafgift öfver det af taxeringskomitån bestämda belopp eller ålagt bevillning, som sistbemälte komite ansett icke böra utgöras, skulle den skattskyldige ega att hos kammarrätten öfverkl:ga komitens beslut, hvaremot kronans ombud icke, såsom nu, skulle ega rätt att anföra besvär öfver för låg taxering. Dessa stadganden skulle äfven vara tillämpliga för Stockholms stad, der förslaget till bevillningsafgifterna kunde uppgöras af uppbördskommissarierna eller andra af öfverståthållareembetet utsedda, jemte några af stadens äldste valda personer; taxeringen verkställas församlingsvis, eller inom andra af öfverståtbållareembetet bestämda distrikter, utaf ett mindre antal personer, och slutligen bevillningsbeloppen fastställas genom en pröfningskomit, bestående af 20, högst 30 personer, utsedda af öfverståthållareembetet, bland de af taxeringskomitån föreslagna, i stället för att den nu består af 26 personer, valda ståndsoch klassvis. Vidare hafva komiterade föreslagit särskilta stadganden för uppbörd, afkortningar och redovisning, samt uppgjort ett särskilt förslag till instruktion för tazeringsförrättningarne, jemte formulärer för de respektive uppgifterna, debetsedlarne m. m. Instruktionen för taxeringsförrättningarne föreslår bestämda grunder för uppskattningen, nemligen: a) af fast egendom. 1:o den -för sådan under loppet af nästföregångna 10 år försåld egendom sednast betingade köpeskilling, hvarvid likväl de särskilta omständigheter, som på köpeskillingens bestämmande skäligen kunna anses hafva inverkat, få tagas 1 betraktande, t. ex. om deri inbegripes inventarier eller växande gröda, om köpet afslutats mellan nära anhöriga, om undantagsförmåner dervid blifvit betingade o. s. v. 2:o årliga hyreseller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad egendom, såvida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit derunder inbegripna eller hyreseller arrendebeloppet är vordet bestämdt med afseende å -slägt eller andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn. 3:o egendomens vid verkställd värdering under nästföregående 10 år åsatta värde för erhållande af lån från hypoteksinrättning. 4:0 brandförsäkringsvärdet å de i stad eller köping och på dess område befintliga egendomars åbhyggnad, samt å bruks-, qvarnoch fabriksbygnader å landet, äfvensom å andra der uppförda hus och bygnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess binäringar, åbygnader på särskilda lustställen och mindre lägenheter m. m. 5:o egendom på landet, tillhörande areal i åker, äng, skog eller betesmark, jemte dermed förenade särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmåse, lastageplats m. m. 6:0 läget och arealen af hvar och enistad, köping eller på stads område belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner. Utan särskilta till protokollet antecknade skäl skulle fast egendom icke få uppskattas lägre än den under de sistjörflutna tio åren sednast betingade köpeskillingen eller godkända värderingssumman, ej heller under brandförsäkringsbeloppet för åbygnader i stad eller i nästföregående punkt uppräknade hus och bygnader. Sedah hvar och en fast egendom, det år då allmänna bevillningen enligt en ny bevillningsstadga första gången påförts, blifvit til sitt verkliga värde uppskattad, skulle detta bibehållas oförändradt, såvida icke samma värde antingen blifvit genom nya bygnader och anläggningar i betydligare mån förhöjdt, eller genom inträffad eldsvåda, vattuflöde eller dylikt märkligen förminskats. b) uppskattning af inkomst utaf bergsbruk och dertill hörande näringar samt qvarnar och fabriker vm. fl. Utaf bergsbruk skulle denna inkomst beräknas efter tillverkningarnes mängd, i föreniog med de behandlade och frambringade varornas ökade värde. Till ledning vid bestämmandet häraf skola antagas de sednast fastställda lösningspris för kronans hammarskattsjern samt tionde och persedeltackjern, med afdrag för transportkostnaderne till när. maste stapelstads våg. Materialier och tillverkningskostnader beräknas efter i orten gångbara priser. Afkastningen af grufvor skulle taxeras till bevillniog på grund af behållningen utaf enahanda rörelse under sednast förflatna år. Bebållen inkomst af qvarnar skulle bestämmas ej alienast efter qvarnarnes storlek, antalet stenar, ramar ete., utan hufvudsakligen Lotta mälds och skogs, samt vattentillgången z tulltägtens belopp och det tillfälle till mjöleller bridhandel m. m., som läget och kommunikationsmedlen bereda, C) uppskattning af inkomst genom. skeppsrederi, sjöfart, hand och handtverk, samt annan jordbru ke ti nde näring. . Eart nkomst eller fraktförtjenst skull efter fartygets storlek ech nder nästföregångna år äfvensom varors och peråvlighet. Då fartyg unegagnadt, borde ing, — Fartygsg skulle taxcras till