Aftonbladet – 18 november 1859, sida 1

) Historien om moriska väldet i Spanien delas vanligen i fyra perioder. Den första räknas från :år 711—756. Under denna period styrdes de af mo rerna ny-eröfrade delarna af Spanien genom Arsirer, Ståthållare under Kalifen i Damascus, Den andra perioden började, då Abdu-r-rahman lösryckte Spanien från det stora musumanska väldet, stiftade vestra kalifatet och gjorde Cordova till dess hufvudstad. Denna period räcste från 756— 1036, under hvilken tid Ummeyah-dynastien gaf Spanien 17 Sultaner. Stiftadt och uppehållet af denna dynasti, föll det moriska väldet i Spanien med densamma, Nu, i den tredje perioden, kämpade två partier om väldet. , Det första var de så kallade Almmovarides Murabitins (Råbitos, männer,helgade till Guds tjenst; modellen för de kristna riddarne af Santiago, och; genom dessa, för alla medeltidens öfriga riddarecrdnar,) Det andra partiet varj Almohaderna, ett slags musulmanniskt ochlokrätiskt läsareparti och tillika en protest af den undertryckta berbiska nationaliteten mot. den herrskande moriska kasten. Ehuru hedningar oeh råa barbarer, tyckte likväl dessa bergfolk sjelfva sig vara jordens :salt, verldens ädlaste stam, och påstod sig härstamma från cartaginensiska förfäder, som hade flytt till bergena för romarna. Mera troligt är, att de hade ett ännu äldre förcarta.ginensiskt ursprung och var lemningar af Spaniens urionebyggare, de okufliga ibererna. — På en gång det moriska väldets styrka och. svaghet, hjelpte dessa berber-folk först morerna att störta göternas välde i Spanien och störtade nu sedan i sin ordning morerna) sjelfva. Detta berbiska folkparti segrade nämligen slutligen år 1146. — En berber, till yrket lamptändare, hade uppsvingat sig till partiets chef och profet, och under hans vanvdaliskas styrelse förstördes nästan alla minnesmärken af morisk odling och konst. År