Aftonbladet – 18 november 1859, sida 1

den resande en hvit stad, och då är den närmaste trakten deromkring något mer odlad. I Eeija gjordes en stunds uppehåll på förmiddagen, och middagen intogs der, sammanslagen med frukosten. Staden hade ett egendomligt utseende genom sina många kyrktorn, täckta med brokiga azulejos, hvilket gaf dem en anstrykning af kinesiska porslinstorn. — För öfrigt var nästan hvarje kyrktorn, så väl här som i den förut genomfarna staden Carmona, och i alla större och smärre städer här i trakten, i Giraldastil. Det är med en utmärkt byggnad som med en utmärkt bok, den framkallar alltid en svärm imitationer. Fram på eftermiddagen nalkades vi till Cordova. Det framställde sig präktigt och österländskt med sina torn och palmer, vid foten af den bruna Sierran, som kransades af kloster och gamla murar. Hur ofantligt Cordova var under Beni-Umeyah dynastien, kan slutas redan deraf, att det hade på 9-hundra talet, enl. arabiska uppgifter, nära en million innevånare. Om också någon rabatt möjligen bör beviljas för österländsk öfverdrift, så blir ändå alltid tillräckligt qvar för att visa stadens betydenhet, aldra helst på en tid, då nästan hela det öfriga Europa låg i det djupaste barbari, och då dess nuvarande stora städer var endast usla torffäckta byar. — Cordova hade vid den tiden 900 bad (inrättningar för varma bad, thermer, var alltid i den garåla tiden och är än i dag i österlandet en af de vigtigaste och nödvändigaste saker), 600 caravanserais eller herbergen och 300 mosqueer. Fabelaktiga beskrifnii gar görs öfver. prakten i furstarnes af Umeyah-dynastien palatser. Men Cordova var ej blott rikt å materiela skatter, ,det var tillika ett moskt Athen. Redan under gamla romerska tiden hade Cordova varit fruktbart på snillen. Sextitius Ena, Lucanius och begge Seneca föddes här. Under morerna blef det medel-; tidens lärdaste och vittraste stad, och frambragte arabiska både filosofer, matematici och