Aftonbladet – 17 november 1859, sida 1

Ra et Den öde slätten var betäckt af buskar och högt gräs, i hvilket betade oerbörda hjordar af får och långhorniga oxar, vaktade af hallhakna herdar. Jag tinkte på Israels barn i landet Gosen på Nilens Delta. Här och der vid flodstranden såg man en konisk rörkoja, bvilken såg ut söm en vanlig halmstack hos 0835, endast med den skilnaden, att en dörr var anbragt i sidan af stacken. . Stundom var en sträcka af landet odlad. Då såg man långa processioner af plogar, sex, sju stycken irad, hvardera förspänd med 4 å 6 oxar, tåga efter hvarandra, plöjande den ena efter den andra i samma fåra — himlen vete hvarför Ibland mötte vi någon flodbåt, långsamt framförd af ett högt segel, triangelformigt, med spetsen nedåt. Flodens yta var på långa sträckor bokstafligen betäckt med skaror af vild gäss och andra flyttfoglar, så trötta af sin fö regående långa flygt, att de knappast ens jemkade sig något åt sidan för ångbåten. Kanske trodde de, att de redan hunnit till Nilen, deras resas mål! Jag var färdig att tro så med och väntade blott att få se något krokodilhufvud uppsticka ur den trögt främflytande gulw böljan. Vid Pueblo del Oöria förändrade sig landets utseende något. Slätten begränsades i horisonten af berg, och marken upphörde att vara träskaktig och lyfte sig ett par famnar öfver ytan af floden, slutande med en tvärbrant strand. El ler, om man heldre så vill, floden hade gräft ved sin fåra ett par famnar under slättens yta. Här och der synt ; eskt arabiskt vattenhjul,som uppben floden, Straxt grönskade då omkring detsamma en orangedunge och under och mellan trädena frodades yppiga trädgårdsland. Vid en landtgård, kalladjla Abundancia, hade en utländsk nybyggare uppställt vid stranden en ångmaskin med pumpverk och sålunda tillskapat en vidlyftig om