Aftonbladet – 12 november 1859, sida 1

terna gula snörskor; benena till knäet täckta med stibletter af hårdt, broderadt läder samt prydda af långa läderfransar; kväbyxor af grönt sammet, att knäppa längs sidan af låret med silfverknappar; väst af violett sammet; broderad kortjacka, öppen, af brunt kläde och rikt försedd med silfverknappar med vidbängande ornamenter af dito samt fodrad med rödt ylle; en vid, brun klädeskappa med rödt sammetsfoder samt slutligen den runda svarta hatten med uppvikta bräm. Från Velez förde längs hafs-stranden en sandig väg, omgifven af jätte-cactushäckar. På. vissa afstånd stod vid stranden gamla öfvergifna torn, lemningar af en: fordom nödvändig kustbevakning under den tid, då Barbareskernas sjöröfverier (vikingatåg?) florerade. På topparna af tornena tändes signaleldar, då någon röfvarskara landsteg, och sålunda kallades hela landet till vapen. KI. 10. på qvällen anlände vi ändtligen till Malaga genomtrötta, På eft. m. Min galopperande penna hade just sålunda hunnit fram till Malaga, då middagsklockan ljöd bär i Hotel de la Alameda, der jag bor, och vi, — jag och min engelske. reskamrat från Granada, Mr Berry — förfogade: oss till Table dhoten. Matlagningen och ordningen var hbelt och hållet engelska. Här vistas neml. alltid om vintrarna en stor -hop af Albions trångbröstade söner och. döttrar i och för sina lungors skull. Sällskapet var också, med undantag af mig, uteslutande engelskt. Bland annat hörde jag här bekräftas, att diligensen, som vi mötte utanför Jaön, verkligen blifvit röfvad af 3 män till häst midt på dagen i Sierra Morena. Således finns det ännu banditer till! Det är då tillfredsställande! Jag trodåe dem höra till fossilierna.. Farligt skall det likväl ej vara, utan röfvaren anhåller blott helt artigt: om ens börs och klocka. Har man dock för litet valuta på sig, d. sVv. ej åtminstone en klocka och några guldstycken, så lär man få stryk, för att lära sig att en annan gång utrusta sig anständigt. Det är blott i Valenciatrakten; som plundringen stundom öfvergår