Aftonbladet – 11 november 1859, sida 2

RE TYSKLAND. Österrikes finansminister baron von Bruck när velat taga afsked, men låtit öfvertala sig utt blifva qvar på sin plats. Den kontrollwstalt öfver statsverkets finanser, som han vill inrätta för att upprätta den förstörda kreliten, skall få valda ledamöter, hvilka utses af rikets handelskamrar, af banken, de högre domstolarne, statskontoret, flera korporationer och börsen. Enligt en nyss utfärdad förordning utdelas numera pass, som gälla inom samtliga österrikiska staterna. SS Telegrafförbindelsen emellan Österrike och Sardinien är nu åter öppnad. Badiska regeringen har utfärdat amnesti för dem som deltogo i 1849 års uppresning och derefter flydde ur landet. Men när de nu återkomma kräfver regeringen af dem ganska betydlig ersättning för kostnaderna för de i deras frånvaro hållna ransakningarne angående deras delaktighet i upproret. SPANIEN. Tidningen Diario Espanor, upptager, uti en vidlyftig, med talang strifven artikel, till vederläggning och granskning den engelska pressens klander öfver spanska regeringens handlingssätt i marockanska frågan. Diario åberopar flera exempel på huru England visat missaktning för. andra staters internationella rättigheter, såsom i Grekland och Portugal, samt frågar hvad England skulle säga, om t. ex. södra spaniens befolkning företoge sig att, i likhet med hvad marockanerna gjort vid Ceuta, anfalla Gibraltar, inkasta bomber i fästningen och nedskjuta hvarje engelsk skildtvakt, som höjde sitt hufvud öfver fästningsmurarne, samt. afskära platsens förbindelse med kontinenten? Hvad skulle England säga, om fartyg från Algesiras, el Puerto, Cadiz och San Luzor befattade sig med sjöröfveri och utkräfde kontribution:af alla köpmansskepp, som visade sig i dessa farvatten? Vi äro vissa — fortfar det spanska bladet — att Storbritannien skulle förklaraett land, som på detta sätt störde dess lugn och ofredade dess handel, hafva förverkat sin rätt att behandlas med grannlagenhet; att det, utan vidare krigsförklaring; skulle uppbränna våra skepp, bombardera våra hamnar och bemäktiga sig våra fasta platser, med ett ord, att det skulle behandla en sådan stat, som tilläte dylika oordningar bedrifvas, eller saknade kraft att förhindra dem,såsom ett barbariskt folk, med hvilket man endast med väpnad hand kunde komma till rätta.. I motsats härtill hade Spanien, oaktadt de flerfaldiga gånger upprepade anfallen och förolämpningarne: från marockanernas sida, underhandlat med Marockos regering, såsom . med ett kabinett uti en civiliserad stat, och uttömt alla de fredliga medel, hvilka voro förenliga med dess värdighet, och endast framställt de billigaste och rättmätigaste fordringar samt slutligen ej förr gripit till det yttersta medlet, svärdet, än sammanstötningen var alldeles oundviklig. ITALIEN. De fyra centralitalienska staternas nationalförsamlingar hafva blifvit sammankallade för att af sina. regeringar erhålla, meddelanden, beträffande de italienska angelägenheternas närvarande ståndpunkt. Uti Piemont och Modena skulle nationalförsamlingarne sammanträda den 6 dennes. Konung Victor Emanuel skall hafva svarat på Lous Napoleons bref med några hjertliga ord för egen del. Men jemte hans enskilta skrifvelse till kejsaren åtföljer ett utlåtande från sardinska regeringen, hvaruti densamma söker visa. omöjligheten af de vilkor, som blifz vit af kejsaren föreslagna. Om Österrike — heter det deruti — ginge in på vilkoret att med -federativtrupper besätta Mantua och Peschiera, så skulle det sedan äfven hellre se Verona och Legnano besatta med dylika trupper, än med rent venetianska. Venedig skulle, efter organiserandet af en r ntnationel armå, ej kunna i fjorton dagar bibehållas under Österrikes. välde... Konungen af Neapel skall ej kunna förmås att gifva sitt folk en konstitution, sådan som italienarne önska dens Konfederationen skulle ej kunna genomföra något nationelt beslut, då hvarken påfven, Neapel, Österrike eller de i sina länder återinsatta hertigarne skulle anse sig bundna af de beslut, som fattades utaf förbundsförsamlingen. Knappast någon enda punkt uti brefvet undgår att stöta på en praktisk omöjlighet. Enligt en korrespondens från Turin till National-Zeitung skall -sinnesstämningen i Sardinien vara så bestämd. i afseende på oan-. tagligheten af de i kejsar, Napoleons bref gjorda förslager, att Piemonts minister, om: den antoge desamma, ej skulle kunna hålla sig qvar vid styrelsen 1 24 timmar. Från Bologna förmäles, att biskopen af Rimini offentliggjort ett bref, hvaruti han förklarat, att han aldrig blifvit bäktad eller på. annat sätt förolämpad. Han tillägger, att icke ens ringaste hinder blifvit. lagdt för hans: ostörda tillsyn öfver sitt biskopsstift. I Neapels trupper hade börjat göra en rörelse närmare Kyrkostatens gränser. TURKIET. Från Konstantinopel förmäles, att den nye storviziren skall hafva gjort till vilkor för sitt inträdande i kabinettet, att ingen af de sammansvurne skall afrättas. Han har äfven yrkat vidtagande af genomgripande reformer. Sultanen afstår från en tredjedel af sina in komster, Uti Bukarest hade utbrutit oroligheter, Tre af demokraternas chefer: Rosetti, Bratiauno och Bederesca. hade blifvit arresterade och förda