TS NTE) UTE Of tAEReg sv DIARIENR I STI EREeV NUSASAEE praxis, yttrande om urarfvasökandes befrielse från framtida betalningsskyldighet meddelas genom domen i urarfvakonkursen — en åsigt, som: jemväl är ett korrollarium af komiterades förslag att urarfvastämningen, likasom konkursstämningen, icke skulle vara preklusiv. 2:0. Om tioårig prescription och om årsstämning. ; I frågan om prescription hafva komiterade hufvudsakligen bibehållit de stadganden, som innehållas i 17 kap. af lagberedningens år 1850 afgifna förslag till handelsbalk, hvilka gå derpå ut att fordringen inom 10 år skall, antingen genom. stämning eller lagsökning eler: eljest skriftligen eller muntliged; hos gäl2enären kräfvas eller erinran derom hos honöm bevisligen ske. Om likväl gäldenären varit å tre särskilta dagar under 10:de året i sitt hemvist sökt, men. ej.kunnat anträffas, skulle fordringsrättskunna bevaras genom att angifva ördringen hos domstol eller konungens -beallningshafvande samt införandet. i allmänna idningarne-af bevis -häröfver (1. S). Afbetalning å hbufvudstol ellerräntebetalning, som ft gäldenär eller med hans vetskap. gjord är, ;å ock. annat gäldenärs erkännande af fordrans tillvaro skulle äfven gälla såsom hade fordrinsen blifvit bevakad (3 8). : Beträffande. frågan om årsstämning, så är förslaget äfven -hufvudsakligen -hemtadtfrån agberedningen, endast med den afvikelse, att irsstämningen icke förfaller om före den derillsbestämda dagen egendom till konkurs afrädes — en grundsats, hvilken härflyter ur len af komiterade i konkurslagen följda prinvip, att icke vidare tillägga konkursstämninren preklusiv verkan, hvilken verkan deremot blifvit tillagd årsstämningen. 3:0. Börande borgenärers rätt och företräde ör hvarannan 1 gäldenärs egendom. Det hufvudsakligen. nya i detta förslag är ufskafandet af de s.k. tysta förmånsrätterna, så att dessa icke, såsom nu, skulle ega föreräde framför inteekningar i gäldenärensfasta sods,. i hvilket Hänseende komiterade följ! samma grunder som i K. M:ts 1848 till rikets ständer afgifna proposition, hvilka grunler jemväl öfverensstämma med lagberedninpsens förslag till förmånsrättsordning i 22 kap. handelsbanken. Vi kunna. ej neka oss nöjet anföra följande välgrundade motiver för afskaffande at omyndigas förmånsrätt framför den realsäkerhet, som är. genom inteckning. meddelad i gäldenärs fasta egendom. -Komiterade. yttra härom? sOlägenheten för affärsrörelsen af de tysta förmånsrätterna är alltid säker, vinsten deraf för de omyndiga oftast ingen; ty följden af dettastadgande har blifvit :densamma, som genast. visar sig. af all lag, hvilken strider emot samhällsförhållandenas kraf, nemligen att man. söker, gäcka, och kringgå lagen. Och att man alltför. väl, på de omyndigas bokostnad, lyckas deri, visar den lagliga erfarenheten. Det oaktadt håfvå alla försök att åstadkomma en förändring i denna lagstiftning hittills strandat mot farhågorna att beröfva de omyndiga: denna skenrätt. Måhända; har man ej. heller klart, insett alla olägen heterna af ifrågavarande lag för affärsverksamheten eller rätt uppfattat vigten af denna verksamhet för det allmänna . välståndet. Numera torde dock, sedan verldskrisen talat med sina argumenter,icke endast. af fallna handelsfirmor, utan äfven af-förstörda konjunkturer, hämmad -varuomsättnifig och nedtryckta priser å jordbrukets alster.— numera torde icke någon röst höja sig till försvar för en lag, hvilken det icke kan frånkännas ett visst inflytande på antydda förhållanden. I dess ställe torde likväl itgärder böra vidtagas för att bereda omyndiga bättre skydd för deras hos förmyndare innestående medel, än de hittills egt; och sådana åtgärder äro ock af komiterade: föreslagna i det författningsförslag, hvarom i nästföljande afdelning skall nämnas. I öfrigt har, jemväl i enlighet med lagberedningens förslag, förmånsrätten blifvit nedflyttad efter inteckningen för kyrkors, fattighusens. och sockenmagasiners fordringar hos deras föreståndare; kronans, städers eller andra menigheters. och allmänna åf konungen stadfästade-kassors, penningeverks och inrättningars fordringar hos de tjenstemän, som äro satta att deras inkomster uppbära för hvad af sådan uppbörd hos dem innestår, så ock enskiltas. fordringar hosembetseller tjenstemäny-som dessa. i och:för embete eHer tjenst emottagit ( 11). Kronans. företräde till lös egendom för gäldenärs utskylder-sista och löpande året, de der ej för fast egendom utgå, har äfven blifvit nedflyttad efter. både omyndiges fordringar och ofvannämnde fordringar hos uppbördsmän (s 12). 4:06. Angående tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, Enligt detta förslag — hvartill äfven hufvudtanken s nes vara hemtad frår 10, 11 och 23 65 i lagberedningens 1847 afgifna förslag till 13 kap. ärfdabalken — skulle i stad, der förmyndarekåmmare icke finnes, väljas en eller flera gode män att hafva tillsyn å förmynderskap inom staden. Å landet skulle denna tillsym. tillhöra sockennämnden (S23): Till dessa skulle förmyndare hvait år. ingifva sin förmyndareräkning, hvilken det ålåge gode männen eller sockennämnden att granska samt, på begäran, delgifva den omyndiges fränder, och, om de fiöna attförmyndare den omyndiges egendom ej rätteligen förvaltat, derom skyndsatnligen göra älmälan hosrätten, somraf omständigheterna pröfvargochuruvida annan förmyfidare förordnas må, Domstolen skulle likaledes kuna ålägga förmyndare att lemna inteckning eller annan säkerhet för de medel, som hos honom innestå. (S5 4 och 5) 5:0o.. Angående vårt af död mans bo, då efterlefvande make eller närmastes arfvinge ej tär är. Föreskrifterna härom äro hemtade från lagberedningens förslag till Ö kap. ärfdabalken, 5 och 7 6. De innebålla hutvudsakligen, att ETTAN ar Sr senor TES att