låtit skrifva ett bref, såsom från: honom sjelf, med löfte att komma och dröja, under förhoppning att hans trogha undersåter der skola bli lika. belåtna .med honom som han med dem. Ett bref, hvilket storligen fägnade dem. Stackars Smyrnaiter,. som hu få långa näsor, och stackars lilla Mithylene, som . så. gladde sig i-hoppet att få se sin kung och som bygt en ny brygga och en prydlig. kiosk för att mottaga honom!) Här och der hviskas det att den stora-Porten-måste cedera bonis. Dess -civillistaensamt har. öfver 200 millioner piasters skuld: Om sultanen visstel säger folket, hvilket ätnu trör på honom som Guds skugga på jorden,.. Men .sultanen vet intet. och kan intet få veta så, som det verkligen är. Folkets röst hinner bonom ej. Folkets röst bår hvarken organer. eller representanter inför sultanen. Och. om sultanen vissten, skulle det då bli bättre? Man måste betvifla det. Han saknar energi och han saknar män att genomföra reformer. Och tron: på.reformer finnes icke-hos de stora, isynnerhet sedan de varit i Paris och derefter ej -mereitro på koran-eller pårnågot; den finnes icke heller hos folket, emedan det ännu tror på koram och på de gamla stadgarnas helighet. Så säger Ubiginiri. sitt intressanta, men allt för turkiskt sinnade arbete Lettres sur la Turquie (1858): ) Efter allt prat om denna resa och att den ej kunde bli utaf, har sultanen i går verkligen afrest (men blott till Saloniksa), och (hvad-som ör karakteristiskt) på denna resa, företagen i afsigt att se en del af landets barn och höra deras klagomål har han medtagit sini teaterpersonal och sitt kapell. En dundrande kanonad gaf signalen för hans afresa, och man bygger nu på Bosforen, midtöfver hans palats, ett slags tempel, ämnadt att fira hans återkomst genom dess uppgående i fräsande gnistor och lågor. . Fyrverkerier, bländverk, aska — se der sultanens föda! (Senare tillagd not.) —