Aftonbladet – 2 november 1859, sida 3

lönade komnunistrar och kKapellpredikanter; 2) att ständerna skulle till Kongl. Maj:t ingå med anhållan om en författning, enligt hvilken i de församlingar, der konvedötioner ej kunde åvägabringas, komministrarnes spanmålslöner bestämdes till minst !, tunna af hvarje oförmedladt mantal samt att bidraget här till icke för någon hemmansdel. finge understiga 4 kappar; 3) om befrielse för komministrarnes boställen från skatter och onera, i likhet med hvad förhållandet med prestgårdar af ålder varit. af kyrkoherden Fernström 1) om upphäfvande af. det i 12 kap. 2 giftermålsbalken stadgade ansvar för prest, som sammanviger dem, hvilka äktenskap med hvarandra ej må bygga, ocH i samnianhång härmed om öfverflyttande af de på slägtskap, giftomannarätt och afvittrilg Beroende äktenskapshindrens pröfning från presten till domaren eller annan civil myndighet, på grund af hvars intyg prest skulle ega att ansvarsfritt meddela lysning samt förrätta vigsel, äfvensom att afgiften för lysningskartor skulle till civil myndighet erläggas; 2)om borttagande af den i kongl. förordningen den 10 April 1810 gifna föreskrift af konungens samtycke såsom vilkör för ingående af äktenskap i svågerlag ä sidone; af prosten Sonden om afskaffande af det hittils öfliga sättet att, medelst stamböcker och kollekter, insamla bidrag till kyrkobygnad, samt att i stället antingen ett reservationsanslag, af 20,000 rår rmi måtte i sådant hänseende . bestämmas, eller ock de bidragsbehöfvande församlingarne hänvisas att offentligen genom tidningarne anlita allmänhetens välvilja; af komminister Westergren 1) att pästors bidrag till komministrarnes aflöning måtte bestämmas till minst 6 tunnor spanmål saint att, om pastor åtnjuter, jemte vederlag; 150 tuönör i lön, vederlaget måtte tillfalla komministern; 2) ätt bygnadsskyldigheten komministerboställen blefve fördelad. lika mellan bostullsinnehafvaren och församlingen; hvärjemte komministern förenade sig i de tvenne första af komminister Åsbrink väckta, härofvan omförmälda motioner. Samtliga, i dagens plenum väckta motioner bordlades. Borgareständet Talmannen underrättade, att fullmäktigen för staden Malmö, hr J. P.: Bager; aflemnat sin polett, och helsades den nykomne representanten af ståndet välkommen. , Tillika tillkännagafs, att fullmäktigen för Karlstad, hr Thollander, äfven dokumenterat sig sig såsom representant för Oscarshamn. Hr Schwan up:steg och väckte förslag, att, då enligt gammal häfd Sverges konung skall krönas, en ceremoni; hvarigenom bandet mellan fölk och konung fastare tillknöts.och helgades af religionen, rikets ständer måtte ingå med en underdånig adress till EI. M. konungen, med anhållan att H. M:t täcktes för kröningen utsätta en dag under nu pågående riksmöte, Hr Hjerta anhöll, i anledning åf hr Schwans anförande; om en upplysning, Redat vid början af detta plenum hade en underfättelse spridt sig bland ståndets ledamöter, att i den sist hållna talmanskonferensen varit fråga om att en ledamot af hvarje stånd borde vidtalas att väcka motion om en adress angående H. M. konungens kröning. Med anledning häraf tog talaren ock för afgjordt, att H. M:t vår ou regerande konung ofelbart komme att krönas. likasom det skett med föregående konungar. Om tidear för denna kröning kunde dock taukarne möjligen vara olika, helst man ännu befinner sig i sorgen efter H. M:ts högsalige fader. Hr Hjerta önskade derföre att antingen genom hr talmannen eller någon af de vid konferensen närvarande ledamöter få upplyst, på hvad sätt denna fråga blifvit ett öfverläggningsämne inom talmanskonferensen, om anledningen varit någon vink från högre ort eller icke I förra fallet vore det klart att ständerna med nöje ginge en sådan önskan till mötes, men i det sednare kunde det möjligen hända att H. M:t sjelf önskade uppskjuta en sådan ceremoni, Hvarförs den begärda upplysningen i tal:s tanka vore nyttig tillledning för ståndets beslut om den begärda adressen. Hr Schwan ville med anledning af hr Hjertas anförande förklara, det han ej handlade på grund a någon vink hvarken från högre eller lägre ort, och bvad tiden anginge så komme kröningen i allt fall :j i fråga så snart, då konungen ämnar fara tiil Norge, äfvensom man kunde förutsätta att den ej viir på vintern. Hr Billström, som deltagit i talmanskonferensen, upplyste att frågan der förekommit genom en framställning af hr grefven och ländtmaralken, som framstält huruvida det ej vore lämpligt att någon ledamot i hvarje stånd och helst vicetalmännen väckte förslag om en underdånig adress ansående kröningen. Hr Zjerta anmärkte med anledsing af något uttryck af hr Schwan, att han (hr H. icke med sin begäran om upplysning haft för afsigt itt motsätta sig adressen, utan blott trott att det skulle vara af intresse för ståndet att blifva upplyst om, på hvad sätt de samtidiga motionerna voro föriu!edda. Talmannen gjorde hårefter proposition på motionen, som besvarades med ja. Talmannen tillkännagaf, att beslut blifvit fattadt i talmanskonferensen, att ståndets ordinarie plena kulle hållas onsdagar och. lördagar. Detta bifölls if ståndet. Vidare lemnade talmannen enahanda applysningar om konferensens beslut angående remisser: af motioner, som erkebiskopen, enligt hvad van förmäles, meddelat presteståndet. Vidare förekom: Rikets ständers revisorers berätelse öfver bankoverkets tillstånd åren 1858—1859; -emitterades till bankoutskottet. Rikets ständers justitieombudsmans embetsberätelser åren 1857—1859, remitterades till lagutskottet. Statsutskottets memorial n:o 1, innehållande K. I:ts nådiga proposition om statsverkets tillstånd. vordlades. Statsutskottets memorial n:o 2, angående tjönstevännapersonalen inom dess kansli, bifölls. Derefter uppsteg hr Riddersdd och väckte förslag, tt val till suppleanter i utskotten m.tte så fort som nöjligt försiggå. Talaren ansåg det nemligen vara :f ganska stor vigt, att suppleanterna, hvilka vid leiamots förfall. snart nog kunde inkallas i utskotten, inge i god tid göra sig hemmastadda i de ärenden, om förekommo inom de ttskott de kunde komma tt tillhöra; emedan säkerligen ingen kunde initiera g i alla utskottsärenden. Hr Gråå menade; ätt, då grundlagen ej uttryckli-. en föreskref, när val till suppleanter inom utskoten skulle ske, härmed tillsvidare måtte anstå. Hr Ridderstad vidhöll sitt förslag, och trodde, ati orgareståndet ej borde skilja sig ifrån de öfriga iksstånden, hvilka redan anställt suppleantyal. Efter af talmannen framställd proposition segra de rr Gråås åsigt och suppleantvalen fingo tillsvidare nstå. Tiden upptogs för öfrigt med protokollsjustering, warefter ståndet kl. ?;, 1 åtskildes. Bondeståndet. Sedan talmannen upplyst att i gårdagens talmansonferens blifvit öfverenskormet ått plena skola hålonsdagar och lördagar sämt berättelserna för reisionerna -1857 och-58 blifyit remitterade till veder örande utskott, upplästes statsutkottets memorial n:r med underrättelse, att den kongl. propositionen om tatsverkets tillstånd ochbehof blifvit till statsut kottet i går aflemnad, så att motionstiden kommer tt räcka till den 1 December. Derjemte bifölls amma utskotts. memorial n:r 2 i fråga om anställing af utskottets kanslipersonal. Talmannen välkomnade derefter de nu anlända iksdagsmännen för Sotholms m. fl: bärader i. Stockolms län Rudolf Isoz och för Nora domsaga i Örero län Gustaf Hultman samt öfverlemnade åt dem leras riksdagsmännapoletter. Derefter började uppläsningen af motioner. Johan Daimocnn frå Rn flronla IKKR SR TN