Aftonbladet – 1 november 1859, sida 3

SPANIEN. Från Madrid berättas den 21 Oktober, at samma dag ett ministerråd hållits under drott ningens presidium, hvarvid enhälligt beslu fattades, att förklara Marocko krig. Drott ningen har fullkomlist gillat alla ministeren: beslut och erbjudit sin civillista till betäckande af krigsomkostnaderna, i händelse det skulle blifva nödvändigt. Derefter begåfvo sig mi nistrarne till cortes samt tillkännagåfvo ministerrådets och drottningens beslut, som mot togs med hänförelse af alla partier. Hela I Madrid liksom firade en fest af idel förtjusning öfver krigsförklaringen, och gatorna hvimlade af jublande menniskor, som trängdes om hvarandra, utbytande lyckönskningar och glädjebetygelser. Frivilliga tillströmmade i massa. Alla främmande makters representanter begåfvo sig till utrikesministeren, och britiske ministern försäkrade, att hans regering icke skulle sätta sig emot den upprättelse, som Spanien ville tilltvinga sig af Marocko. ITALIEN. Sardiniens justitieminister hade begärt sitt entledigande i anledning deraf, att kassationsdomstolen kommer att förläggas till Milano. Från Turin berättas den 26 Okt., att deputeradekammarens medlemmar hållit en sammankomst, för att afgifva en uppmaning till regeringen att påskynda rustningarne, för att kunna med större eftertryck genomdrifva annexationen af mellersta Italiens stater. Österrike har utrymt fem församlingar af distriktet Gargano vid Gardasjön. Uti Lombardiet bedrifvas krigsrustningarne med största ifver. Gränsarmån uppgår redan till 20,000 man och skall ytterligare förstärkas. Från Rom berättas den 22 Okt., att påfvens tillämnade möte med konungen af Neapel blifvit uppskjutet. Den helige fadern hade sändt en prelat till Neapel, för att förklara orsaken till detta uppskof. Biskop Riminis arrestering uti Bologna bekräftas. Ett stort antal prester hade i anledning deraf lemnat Romagna. De romagnanska och påfliga förposterna stodo helt nära hvarandra, och man befarade en snar sammandrabbning. Påfven hade haft flera sammankomster med franska sändebudet hr Gramont. Förhandlingarne dervid höllos mycket hemliga, men reformförordningen skulle snart blifva tryckt och offentliggjord. Från Neapel berättas, att en demonstration derstädes egt rum till förmån för konungen af Sardinien. En mängd personer, som samlats i Caf dAngelis, hade ropat: Lefve Victor Emanuel, Italiens konungt General Lanza hade skyndat till stället med en truppafdelning och uppmanat de församlade att åtskiljas, hvilken tillsägelse äfven åtlyddes utan motstånd. AMERIKA. Förste domaren vid högsta domstolen uti Kalifornien, hr Terry, hade duellerat på pistoler med senatorn Broderick, hvarvid den sistnämnde dödades. Hr Terry blef arresterad. Ett rykte gick, att duellen icke gått riktigt ärligt till. Folket var högligen förbittradt öfver hela affären. Brodericks begrafning var den högtidligaste, som någonsin firats uti San Francisco. Från Mexiko berättas, att en mängd inflytelserika officerare uti Miramons här uppgjort en plan att störta generalen och erkänna det frisinnade partiets styrelse; men sammansvärjningen hade blifvit upptäckt dagen före planens tillämnade utförande. De arresterade officerarne skulle afrättas den 25 Sept. Man trodde, att de bland sammansvärjningens anhängare, som befunno sig utom hären, ej skulle blifva straffade. Uti Vera-Cruz rustades ifrigt till ett anfall mot Jalapa, Cordova och hufvudstaden. Divisionen Corbas tillfogades den 12 Sept. ett fullkomligt nederlag vid Oajaca af det liberala partiets trupper. Miramon rustar sig till ett eftertryckligt fälttåg och hotade Alvarados hamn. Den 28 Sept. angrep ett band mexikanska fribytare staden Brownsville i Texas, dödade fem borgare, befriade brottslingarne ur häktet och begingo flera andra våldsbragder. Mexikanska trupper från Matamoras gjorde slut på dessa uppträden. Från Bolivia förmäles, att revolutionen segrat. Presidenten Nieto hade lyckats slå regeringens trupper. Såväl staden Carthagena som hela republiken Bolivia voro förklarade i belägringstillstånd. 4