fördenskäull och emedan riksdagsmannävalen 1 Waxholm allt hittills förrättats omedelbart samt rågon af K, M:t fastställd valordning för staden ej finnes; thy pröfvar konungens befallninghafvande rättvist besvären i denna del ogilla. Vidkommande derefter anmärkningen, att någon vallängd ej blifvit upprättad -och före valet behörigen justerad, så, ehuru en sådan längd utgör det ändamålsenligaste och tillförlitligaste sättet att utröna hvilka äro valbefättigade och valbara; likväl ock som riksdagsordningen icke innehåller någon föreskrift om upprättande och justerande af vallängd vid val af riksdagsfullmäktige för städerna och särskilt valordning för Waxholm ej finnes; alltså anser konungens befallningsbafvande magistratens underlåtenhet, att upprätta och justera sådan längd, icke utgöra laga skäl att på denna grund förklara öfverklagade valet. ogiltigt. Hvad åter angår klagandens yrkande om ogillande af det. förrättade valet på den grund, att smeden Blomqvist skall hafva blifvit obehörigen vägrad att rösta, så enär Blomqvist ej sjelf banat sig väg att få denna fråga i behörig ordning pröfvad; thy och då klaganden Holmström ej visat sig behörig att härom föra talan, fioner konungens befallningskafvande besvären i denna del ej förtjena afseende. Vidare och hvad rörer anmärkningen att de väljande blifvit förvägrade att rösta å handlanden Windrufva såsom ej välbär, så, orm äfven ordföranden vid valet förklarat Windrufva ej valbar; likväl och söm ett sådant förklarande ej kunnat betaga de väljande rättigheten att rösta å Windrufva, men det justerade och vitsordade valprotokollet utvisar, att å Windrufva någon röst ej afgifvits; alltså finner konungens befallningshafyande öfverklagade valet icke heller af denna anledning kunna ogillas. I afseende å klagomålet, att ordföranden skall hafva sökt inverka på valet genom att uppmana de röstande att välja den, som ingen betalning fordrade, så finner konungens befallningshafvande det emot magistratens bestridande ej vara ådagalagdt, att något sådant inverkande på valets utgång skett, att detsamma i följd deraf kan ogiltigt anses. Hvad derefter vidkommer påståendet, det handlanden Otto Wirström ej bort få vid röstberäkningen upptaga den utminuteringsafgift, som han för handel med spirituösa drycker erlägger, hvarigenom inträffat, att han ensam fått rösta för skatt af 198 rdr 14 öre rmt, så eburu, enligt 24 4 kongl. förordningen den 27 Nov. 1857, fyra femtedelar af denna afgift från hvarje stad för närvarande tillfaller staden för att till kommunala behof användas, och, enligt hvad magistraten upplyst, endast dessa fyra femtedelar upptagits vid röstberäkningen ; dock som denna afgift icke är af sådan beskaffenhet att det beror på staden att bestämma om och till hvad belopp den skall utgå eller att densamma skall tör stadens. behof användas i annat fall, än det, som för närvarande eger rum, eller att någon del af denna afgift blifvit staden tillsvidare förlänad; alltså pröfvar konungens befallvingshafvande, med stöd af 14 riksdagsordningen, rättvist att af sådan anledning upphäfva öfverklagade valförrättningen i Waxholm och förordna, det skall nytt val af riksdagsfullmäktig för staden ge nom magistratens försorg i behörig ordning förrät tas, sedan detta utslag vunnit laga kraft. Hvad slutligen beträffar klagandens yrkande ati justitiarien Rosn måtte dömas sin tjenst förlustig för obehörigt inverkande på riksdagsmannavalet, si innefattar detta ett ämne, hvarmed det ej tillkom mer konungens befallningshafvande att taga befatt ning, hvarjemte klagandens påstående om annan val förrättares förordnande lemnas utan allt afseende.